Lövin om slutförvaret: ”Behöver veta att beslutet är det rätta”

Efter 20 år på 450 meters djup har två paket med kopparrör och bentonitlera plockats upp. Syftet med Svensk Kärnbränslehantering, SKB:s, försök vid Äspölaboratoriet i Oskarshamn har främst varit att undersöka hur bentonitleran påverkas i slutförvarsmiljö.

Paketen är ett slags miniversioner av hur SKB tänker sig att lösningen för kärnkraftens avfall ska se ut. Använt kärnbränsle ska placeras i kopparkapslar, omges av bentonitlera och deponeras på 500 meters djup i Forsmark, Östhammars kommun.

De paket som stoppades ned i berget vid Äspölaboratoriet bestod av smala kopparrör, cirka fyra meter långa, som omgavs av bentonitlera. Försöken kallas för LOT, Long Term Test of Buffer Material.

Hösten 2019 tog SKB upp två av LOT-paketen och började analysera leran samt korrosionen på kopparmaterialet. Två rapporter har skrivits från arbetet, en delrapport som beskriver försöken, samt en delrapport som handlar om kopparkorrosion. Analysen av leran kommer att dröja ytterligare ett par år.

Strålsäkerhetsmyndigheten har inlett en granskning av rapporterna. Miljörörelsen tycker att det är av yttersta vikt att regeringen väntar med slutgiltigt beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle tills de har tagit del av Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning.

”Ett beslut som behöver hålla i många tusen år”

Sedan Östhammars kommun i tisdags kväll sa ja till att slutförvaret placeras i Forsmark ligger beslutet om det ska byggas nu helt i regeringens händer.

– Det är en väldigt viktig del förstås att Östhammars kommun har tillstyrkt ansökan. Men det återstår fortsatt beredning. Samråd enligt Esbokonventionen behöver slutföras i ärendet, i den delen behövs lite kompletteringar vad jag förstår, säger Magnus Moreau, departementsråd på miljödepartementet.

Esbokonventionen är ett samarbete mellan Europa, Kanada och USA som syftar till att förebygga gränsöverskridande miljöeffekter. Den innebär en skyldighet att dela med sig av information till de deltagande länderna om planerade verksamheter som kan orsaka miljöeffekter.

Någon tidplan finns inte för regeringens beredning av slutförvarsfrågan. Det är alltså oklart när regeringen fattar sitt beslut. Magnus Moreau svarar inte på frågan om det handlar om ett eller flera år.

Han vill heller inte svara på om regeringen planerar att invänta Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av LOT-rapporterna.

– Jag kan inte avslöja vilka interna tankar som finns. Det gör vi aldrig i den här typen av förvaltningsärenden, säger Magnus Moreau.

Ny Teknik har ställt frågan till miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Så här svarar hon via sin pressekreterare:

– Det går inte att sätta en fast tidsplan. Det här handlar om ett beslut som behöver hålla i många tusen år framöver. Då behöver vi veta med säkerhet att det beslut vi fattar kommer att vara det rätta. För att kunna veta det finns det ytterligare frågor som behöver belysas, en av de frågorna är SSM:s pågående granskning av LOT.