Energi
Lönsam vågkraft med ny magnet
Den nya vågkraftsgeneratorn är 6,7 meter hög och väger cirka 14 ton. Här lyfts den försiktigt ombord på pråmen inför sjösättning. Foto: Andreas Carlsson
Slagg från svenska stålverk ersätter dyra neodymmagneter i en ny generation vågkraftverk. Tekniken har just tagits i drift utanför Lysekil.
Ett nytt vågkraftverk sjösattes utanför Lysekil i mitten av mars. På havsytan syns bara en gul flytboj som guppar på vågorna. Men på 25 meters djup står en direktdriven linjärgenerator förankrad i botten. Den producerar el när bojen drar en så kallad translator upp och ner i takt med vågornas rörelser.
Tekniken började utvecklas vid Uppsala universitet för drygt tio år sedan under ledning av professor Mats Leijon. Den första generationen prototyper började sättas i sjön i mars 2006, den andra 2009. Nu startar tester med den tredje generationen, och forskarna hoppas att konstruktionen i princip ska vara klar.
– Lite finjusteringar kommer säkert att behövas. Vi sjösätter totalt fem generatorer under året och gör de anpassningar som krävs, säger Mats Leijon.
Arbetet följs noga av avknoppningsföretaget Seabased som bygger fabrik i Lysekil. Företaget ska leverera 420 aggregat till en fullskalig vågkraftspark, som Fortum ska bygga fram till 2015 med stöd av Energimyndigheten.
Det unika med den nya generatorn är materialet i translatorn. I vanliga kraftverk används permanentmagneter av neodym, järn och bor. Problemet är neodymet, en sällsynt jordartsmetall med Kina som dominerande producent.
Uppsalaforskarna använder i stället en keramisk magnet – en ferritmagnet, där råvaran är slaggprodukter från svenska stålverk. Det ger låga, stabila priser och är mer miljövänligt. Men materialvalet var ingen självklarhet.
– Få trodde att det skulle vara möjligt att få hög verkningsgrad med ferritmagneter. Men vi har lyckats, säger Mats Leijon.
Ferritmagneter är svagare än neodymvarianterna. Men forskarna har ökat den magnetiska flödestätheten genom att ändra formen på translatorn så att de magnetiska polerna sticker ut. Sådana så kallade utpräglade poler är vanliga i vattenkraftsgeneratorer. Translatorn är nu större och tyngre, och de fjädrar som tidigare drog ner den mot botten har plockas bort.
– Dynamiken i rörelsen ändras, men har man bra koll på hur vågorna rör sig så kan man kompensera för det, säger Mats Leijon.
Han hoppas att generatorns effekt ska ligga runt 30 kilowatt, en ökning med 50 procent jämfört med den förra prototypen.
Kan det här bli en lönsam energikälla?
– Jag skulle aldrig ha startat det här om jag inte var övertygad om att tekniken kan bli lönsam. Den stora fördelen med vågkraft är den höga utnyttjandegraden.
