Energi
Lägre syrehalt ger säkrare atomkraft
Patrik Lundgren leder projektet att förbättra brandskyddet på Forsmark. Grafik: Jonas Askergren
Forsmark är världens första kärnkraftverk som sänker syrehalten för att förebygga bränder. Systemet används sedan årsskiftet i elutrymmen. Att arbeta i så syrefattig luft kräver normalt andningsapparater.
Att kliva in i Forsmarks elutrymmen påminner om att vandra i bergen på 3 000 meters höjd. Åtminstone vad gäller syret. Det nya brandskyddet används sedan årsskiftet i Forsmark 2 i lokaler där reläer, apparater och kablar förvaras, kritisk utrustning som kräver hög säkerhet. Totalt omfattas drygt 1 900 kvadratmeter på tre våningsplan. I slutet av året ska tekniken vara installerad även i Forsmark 1.
Syrenivån sänks från 21 procent, som är halten vid normalt atmosfärstryck, till 15 procent med hjälp av en kvävgasgenerator i ventilationssystemet. Generatorn ökar i stället mängden kväve i tilluften från 78 till 84 procent. Då skapas en gasblandning som är mycket ogynnsam för bränder. Att tända eld med en tändsticka är exempelvis omöjligt, och går man in i rummet med ett tänt stearinljus så slocknar det direkt.
Patrik Lundgren, som är projektledare vid Forsmarks Kraftgrupp, beskriver det som ett spännande och komplext projekt.
– Det är ett effektivt sätt att öka brandskyddet, och den tekniska lösningen är enklare och säkrare än alternativen, säger han.
Bakgrunden är att Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har ökat kraven på att redundant utrustning ska separeras fysiskt. Risken för att en brand ska sprida sig mellan elektriska system måste sänkas – om en apparat slås ut ska reservsystemen jobba vidare.
En lösning hade naturligtvis varit att flytta isär utrustningen. Men det skulle kräva omfattande ombyggnad och tidskrävande validering. Andra konventionella brandskydd som vattensprinkler och gassläckning lockade inte heller. Vid falsklarm kan elektroniken ta stryk av en vattendusch, medan gasen kan skada personal som inte hinner ta sig ut ur lokalerna tillräckligt snabbt. Valet föll därför på att sänka syrehalten.
Att bestämma syrenivån var en balansgång. Den måste vara tillräckligt låg för att få det önskade brandskyddet, tillräckligt hög för att syresätta människor. Driftspersonal behöver komma in i lokalerna för att läsa av apparater, och underhållspersonal ska byta kretskort och dra kablar.
SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i Borås byggde upp modeller med kablar och komponenter i skåp med samma geometrier som hos Forsmark. Sedan försökte brandingenjörerna sätta eld på utrustningen med en gaslåga vid olika syrenivåer. Slutsatsen blev att en syrehalt på 17 procent ger ett bra brandskydd. För att få extra säkerhetsmarginal valdes 15 procent.
– En brand blockeras inte totalt, men spridningen begränsas, och det är kravet från SSM. Utmaningen har varit arbetsmiljön, säger Patrik Lundgren.
Enligt arbetsmiljöreglerna ska personalen egentligen använda andningsskydd i så syrefattiga miljöer. Men kärnkraftverket har fått dispens från Arbetsmiljöverket (se artikel bredvid).
– Vi följer noga hur personalen påverkas, och de erfarenheter vi har hittills är att det fungerar väl.