Energi
Kraftigt ökad elförbrukning – då riskerar Sverige bli elimportör
Mörkare moln tornar upp sig på svensk elhimmel. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Från att ha ett stort exportöverskott är Sverige på väg att bli importberoende av el de närmaste åren. Orsaken är kraftigt ökad elförbrukning, men bara en mindre del ny elproduktion.
I år bedöms Sverige vara Europas största elexportör, enligt tidigare redovisad statistik. Men det är snart slut med det.
Från dagens bedömda elexport, samlat över året, beräknas den falla rejält fram till 2027. Fallet kan bli från 28 TWh ner till 6 TWh (terawattimmar). Men om vädret är ogynnsamt, kallt med lite vind och nederbörd, kan Sverige hamna i ett läge med elimport sett över hela 2027.
Enkelt samband
Huvudorsaken är enkel. Efterfrågan på el i Sverige ökar kraftigt under perioden 2023-2027, från beräknade 144 TWh till 188 TWh. Elektrifiering av transportsektorn och mer elintensiv industri, i första hand i norra Norrland, är anledningen. Samtidigt ökar inte den nya elproduktionen alls i samma omfattning.
Det enda som väntas tillkomma är landbaserad vindkraftsel.
"Produktionen från övriga kraftslag, inklusive havsbaserad vindkraft, förändras endast lite under perioden", säger Mattias Jonsson, enhetschef för elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.
Normen överskrids 2027
Därmed ökar också risken för effektbrist, det vill säga fler tillfällen då Svenska kraftnät kan komma att tvingas till tillfälliga, manuella nedstängningar av el i vissa områden.
Risken ökar under analysperioden och från och med 2027 överskrids den beslutade så kallade tillförlitlighetsnormen om en timme per år. Det är hur lång tid som det anses vara samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import av el inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el.
"Beräkningar vi har gjort pekar på en genomsnittlig sannolikhet för effektbrist på 9,6 timmar 2027 om vi inte har tillgång till en effektreserv. Detta ska jämföras med tillförlitlighetsnormen på en timme per år. Med en effektreserv motsvarande dagens storlek minskar tiden till 5,9 timmar", säger Magnus Jonsson.
Om framtida analyser, närmare 2027, visar att effektbristen väntas överstiga tillförlitlighetsnormen, kan Sverige ansöka om en fortsatt och eventuellt utökad effektreserv.
Högre pris
Också priset på el påverkas, även om det på mellanlång sikt kan väntas falla något från de nu höga nivåerna om bränslepriserna sjunker tillbaka.
"När sedan elanvändningen i norra Sverige tar fart 2025 bidrar det dels till utjämnade prisskillnader i Sverige, dels till åter högre priser", skriver Svenska kraftnät i sin nya analys.
