Kostsamma deklarationer ger liten nytta

Energideklarationernas syfte är att främja energibesparingar i bebyggelse. Men det kan knappast uppnås om råd för energieffektivisering saknas, påpekar Riksrevisionen i sin granskningsrapport, som presenterades i förra veckan.

- Vi ser betydande effektivitetsbrister i systemet. Det yttrar sig bland annat i att råd om hur fastighetsägaren ska gå till väga för att göra energibesparingar bara lämnas i hälften av energideklarationerna. Det är väldigt få råd för pengarna, säger riksrevisor Claes Norgren.

Enligt Boverkets beräkningar kostar energideklarationerna fastighetsägarna 700 miljoner kronor om året. I 25 procent av fallen har byggnaderna besiktigats utan att åtgärdsprogram har lämnats. I 7 procent har råd lämnats utan att fastigheterna har besiktigats. Det sistnämnda ska enligt lagstiftningen inte få förekomma.

- Men när vi pratar om att man inte följt lagen ska det göras med vetskapen att lagstiftningen knappast är ett under av klarhet. Lagtexten innehåller otydligheter som inte har uppmärksammats och åtgärdats, säger Claes Norgren.

Angelica Söderberg/Byggvärlden