Energi
Kolrök från Kina kyler jorden
Moderna kolkraftverk utanför Peking i Kina. Foto: Alexander F Yuan/Scanpix
Ju fler kolkraftverk som byggs i Kina, desto svalare blir det på jorden. Den paradoxen är nu vetenskapligt belagd.
Det är ett forskarlag vid Boston University som hittat ett samband mellan den snabba ökningen av kolförbränning i Kina de senaste tio åren och det faktum att den globala uppvärmningen planat ut under samma tid.
- Den snabba tillväxten i Kinas ekonomi och den ökade kolförbränning som den fört med sig har haft en kylande inverkan på klimatet, vilket balanserat uppvärmningen från ökade utsläpp av koldioxid, säger forskningsledaren Robet Kaufmann till BBC News.
Det är svavlet i röken som ger den kylande effekten. Det är känt sedan länge att svavelföroreningar i atmosfären reflekterar bort solens värme.
Så var det under 1950-talet när det eldades för fullt med kol i de europeiska och amerikanska kraftverken och hushållen. Då blev det också en utplaning i den globala uppvärmningen.
Det har till och med på allvar diskuterats att medvetet skapa ett skyddande skikt svavel i atmosfären för att motverka den globala uppvärmningen från växthusgaser som koldioxid och metan.
Men man har kommit fram till att det bara ger kortsiktig effekt, eftersom ökningen av växthusgasen är obeveklig och inte klingar av i samma takt som svavelskölden.
Dessutom skadar det ozonlagret och har allvarliga, negativa effekter för naturen.
I Europa och USA såg man på 1960-talet de negativa effekterna av den ohämmade kolförbränningen i form av svavelsurt regn som dödade sjöar och skogar.
Då stiftades snabbt lagar som bromsade svavelutsläppen.
Men i takt med att svavelskölden tunnades ut och luften blev renare ökade den globala uppvärmningen.
- Så blir det troligen framöver när Kina och andra snabbväxande länder utrustar sina kolkraftverk med effektivare filter och andra reningsmetoder, tror Bostonforskaren Robert Kaufmann.
Hans forskningsresultat, som publicerats i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, har dock redan fått kritik när det gäller valet av mätperiod.
Att starta mätningen 1998, när väderfenomenet El Nino var som starkast och drog upp temperaturen på jorden, innebär att de följande åren blir svalare.
Hade man startat mätningen 1999 i stället hade man förmodligen sett en ökning i den globala uppvärmningen.