Solceller som aldrig ligger i mörker är en lockande tanke, och 2021 skickade Pentagon upp en liten solpanel i låg omloppsbana, som ett första steg mot rymdbaserad energi.
Bland de tidiga aktörerna finns California Institute of Technology – 2013 fick lärosätets forskare ett anslag på över 1 miljard kronor avsatt för rymdbaserad solel. Men liknande projekt pågår i Indien, Japan samt Ryssland. Nu har även den europeiska rymdmyndigheten ESA börjat utreda vad solpaneler 38 000 km från jorden kan ge – och kosta.
Senast i raden att vilja ta klivet ut i rymden är världens största tillverkare av solceller. Enligt Bloomberg har Longi Green Energy Technology Co. ambitionen att få upp solpaneler i omloppsbana, och det kinesiska bolaget planerar nu att upprätta ett laboratorium med fokus på detta.
Kinesiska Longi tänker öppna ett nytt laboratorium med fokus på att ta bolagets solpaneler ut i rymden. Foto: Longi
Ett av målen är att utvärdera hur väl den egna tekniken klarar av de krävande förhållanden som råder utanför atmosfären. Men enligt China Space Foundation kan Longis satsning bereda väg för kraftstationer i omloppsbana och öppna för ett samarbete med Kinas rymdprogram.
Tanken på att trådlöst överföra stora mängder energi ner till jorden låter kanske som science fiction – men forskare vid Xidian University i Shaanxi hävdar att de redan har genomfört framgångsrika tester med en modell. I deras projekt omvandlas solenergi som fångas in på hög höjd till en stråle av mikrovågor som sedan skickas till en mottagarstation på marken. Och universitetet tror att tekniken ska klara av de avstånd som krävs.
Som ledande tillverkare har Longi också musklerna för att bygga effektiva solpaneler. Bolaget gick nyligen ut med att man har slagit rekord för solceller av p-typ, med en verkningsgrad på 26,12 procent. Detta med en gallium-dopad monokristallin kiselplatta. Resultatet ska ha fastställts av tyska Institute for Solar Energy Research i Hamelin. HJT-solceller är samtidigt billiga att tillverka.
