Energi

Kärnkraften tillbaka i japansk energiplan

Japans regering med premiärminister Shinzo Abe i spetsen ger åter kärnkraften en roll i den japanska energiförsörjningen.

Publicerad

Efter naturkatastrofen i mars 2011, och händelserna vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi, sattes kärnkraften på sparlåga i Japan. Periodvis har inga reaktorer varit i drift, andra perioder har några få av landets ca 50 reaktorer fått starttillstånd.

För energibolagen har de stillastående kärnkraftverken varit en tung belastning. Från att ha svarat för en tredjedel av landet elproduktion har energibolagen fått ersätta kärnkraftbortfallet med främst fossil energi som importeras till höga priser.

Regeringen Abe har har en mer positiv syn på kärnkraften än den förra regeringen. Samtidigt finns ett starkt folkligt motstånd mot kärnkraft i landet, och speciellt i lokalområdena kring anläggningarna.

I energiplanen som presenterades på fredagen preciserades inte hur stor del av elproduktionen som ska komma från kärnkraft.

Samtidigt talar planen om att öka satsningarna på förnybar energi, inklusive vattenkraft. Där den förra regeringen nämnde 13,5 procent förnybar energi 2020 och 20 procent 2030, så talar den nya energiplanen om att gå bortom de målen.

Planerna på att ta bridreaktorn i Monju i försöksdrift 2025 och ha en kommersiell sådan reaktor i produktion från 2050 har dock skrotats i energiplanen. Anläggningen ska i stället omvandlas till ett internationellt forskningscentrum kring kärnavfall.

Upparbetningsanläggningen i Rokkasho i norra Japan ska dock fortsätta verksamheten. Där finns även utrymmen för att lagra använt bränsle.