Kärnavfallsrådet: Avfallet bör kunna grävas upp

Man kräver också nya studier kring huruvida kopparkapslarna som planeras omge avfallet är säkra och vill ställa högre krav på bentonitleran som omgärdar kapslarna.

I går, torsdag, fick miljöminister Andreas Carlgren (C) ännu en het kärnkraftsfråga på sitt bord.

Regeringens rådgivande organ, Kärnavfallsrådet, lämnade då över sin beskrivning av kunskapsläget när det gäller slutförvaring av bränsle som använts i landets kärnkraftsreaktorer.

I andra länderdiskuteras nu möjligheterna att återvinna slutförvarat kärnbränsle i kommande generationers kärnkraftverk.

Och rådet anser att även här i Sverige bör man nu ta tag i frågan om huruvida man ska ”gräva upp” avfallet när det väl begravts en gång för alla.

”Internationellt har frågan om återtagbarhet blivit alltmer aktuell, och ligger högt upp på agendan inom de nationella kärnavfallshanteringsprogrammen i många länder”, skriver rådet.

Främst två faktorer har bidragit till detta. Rådet pekar dels ut klimatdebatten, dels ny reaktorteknologi.

Vad som diskuterasär hur det uttjänta bränslet ska användas innan det försluts för framtiden, och efter att det sänkts ned och begravts i bergrum.

Inom ett år väntas SKB, branschorganet Svensk kärnbränslehanteringen, att ansöka till regeringen om att få slutförvara det använda kärnbränslet på 500 meters djup i berggrunden i Östhammars kommun, nära kärnkraftsverket Forsmark.

Tre barriärerska hindra det farliga radioaktiva avfallet från att läcka ut från slutförvaret: kopparkapslar, bentonitlera och berget, som avfallet är nedsänkt i.

Ny Teknik har tidigare rapporterat om att nya forskarrön ifrågasätter säkerheten i den svenska planerade metoden för slutförvaret, KBS-3-metoden. Kopparkapslarna är inte säkra eftersom de riskerar att korrodera, menar forskare på KTH i Stockholm.

KorrosionsforskarenPeter Szakalos och hans läromästare Gunnar Hultquist har länge varit kritiska till SKB:s tunna kopparkapslar.

- De tunna kopparkapslar som Svensk Kärnbränslehantering tänker använda kan i värsta fall kollapsa inom tusen år, säger han.

”Framförallt är det kopparkapselns hållbarhet i rent, syrefritt vatten, som ifrågasätts”, noterar Kärnavfallsrådet och kräver att SKB ska göra en serie nya undersökningar kring kopparkapslarnas hållbarhet.

”KTH-gruppens resultat kan alltså vara korrekta men det finns osäkerheter kring dem som måste klaras ut”, skriver rådet.

Rådet anser också att SKB ställer för låga kvalitetskrav på den bentonitlera som ska fungera som buffert kring kapslarna och som man avser att köpa in.

Leverantörerna måste få tydligare kravspecifikationer, anser Kärnavfallsrådet.