Energi

Kallt och vindstilla – nu startas oljeeldade Karlshamnsverket

Foto: Uniper

Sverige har börjat elda olja för sin elproduktion. Trots nödåtgärden exporterar Sverige mer el än vi importerar.

Publicerad

När det är kallt och vindstilla i hela Norden kan det bli elbrist. Elnätet behöver ha lika stor elkonsumtion som elproduktion, hela tiden.

Problemet när det är kallt och vindstilla är att vindkrften inte levererar el samtidigt som många elkonsumenter har stora behov av el.

Om Sveriges elimport då inte räcker till måste effektreserven startas. Då dras det oljeeldade Karlshamnsverket igång.

– Vid 07.15 i morse togs beslutet att de startar Karlshamnsverket på lägsta produktion, för att snabbt kunna öka effekten om det behövs, säger Erik Böhlmark på Svenska kraftnät.

Karlshamns oljeverk har startat på lägstanivån, 60 megawatt. Som mest kan Karlshamnsverket bidra med 562 MW i effektreserven enligt avtalet med Svenska kraftnät.

Den fria elmarknaden

Kruxet är att Sverige inte får stoppa exporten av el, inte ens när vårt eget elnät har effektbrist. Det innebär ett brott mot EU-lagstiftningen.

På den fria marknaden exporterar Sverige el, samtidigt som vi importerar el från bland annat Danmark, Tyskland, Norge och Litauen. Elen från Norge kommer från vattenkraft till stor del, men i Tyskland och Litauen är mer än hälften av elen producerad av kolkraftverk och gasverk.

– Netto så exporterar vi. Vilken typ av el vi importerar varierar från timme till timme. Vissa timmar är det övervägande vind- och solkraft, andra timmar är det övervägande fossilbaserad kraft från gas och kol, säger Erik Böhlmark på Svenska kraftnät.

Om elen är billigare att producera i Sverige än ett annat land så exporterar vi, och tvärt om.

– Det är en förutsättning för att kunna gå över till förnybar elproduktion. När man bygger ut väderberoende produktionskällor, sol och vind, behöver man kunna både importera och exportera, säger Erik Bölhmark.

Frekvensen i elnätet

I varje sekund måste elproduktion och elanvändning stämma överens i elsystemet. Frekvensen används som ett mått för matchningen. I det nordiska elsystemet ska frekvensen ligga på 50 Hz.

Vid störningar, när frekvensen faller eller stiger för mycket, måste åtgärder vidtas så att systemet återfår sin balans. Elproduktion kan ökas eller minskas.