Jättereaktorn allt närmare skarpt test

Den nya reaktorn på Olkiluotohalvön blir den största i världen på 1 600 MW, en av de första av den oprövade reaktortypen EPR. När den är klar ska den ensam stå för 15 procent av elförsörjningen i Finland.

Men byggtiden och kostnaderna har skenat. Bygget startade 2005, och skulle bli klart på fyra år. Under tiden har 3 miljarder euro blivit åtminstone 8,5 miljarder, i alla fall enligt den senaste bedömningen från Areva, som är fem år gammal. ”Rakennusfarssista” (byggfars) är ett begrepp som har använts i finska medier.

Nu har ägaren TVO, ett finskt energibolag, utlovat marknaden att leverera 2–4 terawattimmar el i senare delen av 2018.

”Det blir som en julklapp”, kommenterar Ny Tekniks frilansfotograf Robert Seger när vi är på besök vid Olkiluoto, tiotalet mil norr om Åbo.

Fotografen, och alla andra i Finland, har i åratal nåtts av ständiga rapporter om förseningar och fördyringar av den nya reaktorn.

Inne i reaktorhallen är det varmt och kvavt. Bassängen är övertäckt för att skyddas mot byggsmuts, och flera våningar upp drar några personer runt med dammsugare.

– Vi håller på och städar, från tak till golv. Här får ni inte vara, säger en man som kommer emot oss när vi går runt.

Han är den franska reaktorleverantören Arevas koordinator för denna del av det stora bygget, och kör bort oss från hallen till utrymmen intill. Mannen ger ingen officiell intervju och vill inte ha med sitt namn, men berättar målande om byggprojektet. Han kom dit redan vid starten, 2005.

– När jag började hade jag knappt fått skäggväxt än, säger han, nu med helskägg, och skrattar.

Allt är fortfarande en byggarbetsplats invändigt. Rör- och elinstallationer pågår, ett stort antal målare är i arbete. 2 300 personer arbetar med bygget av OL3 för tillfället. Parallellt genomför TVO utbildning och träning inför driften i en simulator av kontrollrummet.

Kärnbränslet ska enligt planen föras in i reaktorn först våren 2018. I år väntar flera milstolpar. I juni genomförs ett kallt funktionstest, och i höst ett varmt funktionstest. Alla signaler i el- och datakablar testas.

Alla saker måste vara på plats inför testerna – leveranstiden för en ny del är flera månader. På många reglage hänger förbudsskyltar, som innebär att det krävs enskilda arbetstillstånd för att utföra arbete på dem. Efter avslutat arbete måste det avrapporteras.

Koordinatorn skyndar vidare, upp och ned för alla trapporna kring reaktorhallen i värmen. Åtta kilo lättare än i januari, berättar han och försvinner iväg.

Förseningarna för OL3 beror till största delen av problem i konstruktionen av den nya reaktortypen som ska användas. OL3 byggs av ett konsortium lett av franska Areva, där turbiner och generator kommer från Siemens. Reaktortypen EPR, European Pressurized Reactor, har varit tänkt att få sin premiär i det finska kärnkraftverket.

Vi guidas runt av Juha Poikola, chef för samhällsrelationer på TVO. Han vill ge en bild av vad ständiga förändringar kan innebära praktiskt i byggarbetet.

Ingången till reaktorbyggnaden går via en dubbel luftsluss. Byggnaden måste vara tryck- och gastät. Alla rörgenomföringar måste klara kraven på täthet, och när något i konstruktionen görs om är det en stor apparat att genomföra ändringen i byggnaden.

– Det förklarar hur viktig designen är. Och designen var inte färdig, säger Juha Poikola.

Andra problem under byggprojektet har varit att underleverantörer brustit i hantering av material och arbete med till exempel svetsfogar.

Finland har två kärnkraftverk med tillsammans fyra reaktorer. TVO har ansökt om att få förlängt tillstånd att driva Olkiluoto 1 och 2 i 20 år till, fram till 2038. Fortums två reaktorer i Lovisa har tillstånd i 10 respektive 13 år till.

Nära 50 mil norrut, i Pyhäjoki i Norra Österbotten, planeras byggandet av ytterligare en reaktor. På Hanhikivihalvön, med Skellefteå på andra sidan Bottenviken, ska finska energibolaget Fennovoima uppföra vad som blir Finlands tredje kärnkraftverk.

Projektet har blivit mycket omdiskuterat på grund av att ryska statliga Rosatom är delaktigt i projektet. Det slutgiltiga tillståndet att få bygga reaktorn är inte taget. Men förberedelserna på plats har startat. År 2024 ska Hanhikivi kärnkraftverk vara klart.

Läs mer:

Medan Finland bygger nytt, avvecklar Sverige. Varför är det så?

Med två nya reaktorer på plats kommer mer än hälften av elförsörjningen i Finland 2030 komma från kärnkraft – som det har sett ut i Sverige fram till nu ungefär. Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet i Helsingfors, ser ett par orsaker till att grannländerna väljer skilda vägar.

– Industrins inflytande i finsk energipolitik är stor. Och industrin har varit starkt för att bygga ny kärnkraft. Ett annat argument är att Finland inte har andra alternativ. Kärnkraften har liksom inramat energipolitiken, säger Peter Lund.

Sverige har en stor andel vattenkraft i sin energimix. I Finland är den andelen mindre. I stället kommer en del av energiproduktionen från landets stora skogsnäring, där skogsrester används i värmekraftverk.

Ännu en skillnad är att energieffektivisering inte har varit en stor fråga i Finland, enligt professorn.

– Sverige har energieffektiviserat mycket mer. I Finland ser man inte det som ett strategiskt verktyg. Kraftverkens ägare vill hellre producera än spara el, säger han.

Investeringarna görs främst i kärnkrafts- och bioenergi.

– Fram till 2030 kommer 90 procent av investeringarna ske inom kärnkraft och biomassa. Det gör att det inte ryms så mycket annat, säger Peter Lund.

På Olkiluoto-området finns sedan många år ett vindkraftverk, som har använts i forskningsprojekt. Det har inte fungerat så bra, enligt Juha Poikola, och står ofta stilla.

På TVO:s område finns också kanske världens mest nordliga vinodling tack vare det uppvärmda restvattnet. Inte heller den går så bra för tillfället, förstår vi av vår guide. Inget att bjuda fransmännen på.

– Vi koncentrerar oss bara på kärnkraften nu, säger Juha Poikola.