Huset i Eskilstuna har solceller på taket. Men Daniel Kulins erfarenheter från att söka solcellsbidrag är inte positiva. Foto: Jörgen Appelgren
Med en pryl från Clas Ohlsson mäter Daniel Kulin energianvändningen i sitt hus på sekundnivå. ”Det var det första jag gjorde efter att vi hade köpt huset, att köpa den. Jag måste ju ha data för att veta hur klimatskalet fungerar”, säger han. Foto: Jörgen Appelgren
Energianvändningen kan han följa i mobilen. Foto: Jörgen Appelgren
Med Sally Blue, utrustad med solceller i aktern, seglade Daniel Kulin jorden runt med kompisarna Kajsa Björn och Jonatan Bonthron. Foto: Privat
Han har levt ”off grid” i två år under en jordenruntsegling och mäter energianvändningen i sitt hus på sekundnivå. Ingenjören Daniel Kulin jobbar på Energimyndigheten för att förändra världen och har varit med om att ta fram det första statsbidraget till energilager.
Daniel Kulin är ovanligt frispråkig för att vara en byråkrat. Tidigare i höstas höll han ett anförande som rörde upp en del känslor på hans arbetsplats. Då sa han att energi är gratis, uppmanade åhörarna att strunta i energieffektivisering och antydde att beredskapslagret för olja är en felsatsning.
– Jag är supernöjd med debatten efteråt. Tydligen var det en väldigt hård konflikt på Energimyndigheten för tio år sedan när man bestämde olika revir. Nu har avdelningscheferna börjat prata med varandra igen, berättar han.
Vi träffas i en möteslokal i Stockholm. Daniel Kulin pratar engagerat och fort. Flera gånger tar han whiteboardtavlan till hjälp för att illustrera det han pratar om.
Nyligen lanserade regeringen det första statliga investeringsbidraget till energilager. Det innebär att privatpersoner med solceller på taket kan få som mest 50 000 kronor för att installera ett hembatteri.
Daniel Kulin har varit med om att utforma bidraget, men på seminariet bad han i princip om ursäkt för hur det blev. Ansökningsprocessen är för komplicerad, tycker han, och stödet är aningen felriktat.
– De som kan få det är de som är rädda för ryssen och vill bli självförsörjande. Men vi borde egentligen skapa drivkrafter så att de som söker bidraget är de som vill koppla upp sin anläggning och bidra till att kapa topparna i energianvändning, säger han.
Själv har han en solpanel på taket på villan i Eskilstuna. Den skaffade han mest som ett test. Han sökte också solcellsbidrag från Energimyndigheten. Erfarenheten var inte positiv.
– Efter 2,5 år hade jag fortfarande inte fått pengarna. Det är ju helt absurt. Då har man byggt in ett hinder i systemet. Det är lite så man gör med energilagersystemet. Det krävs en blankett och en handläggningstid och det skapar en osäkerhet, säger han.
En av de första sakerna han gjorde efter att familjen hade köpt huset var att installera en energimätare. Han var ju tvungen att ha ett dataunderlag innan han investerade i bergvärme. Nu kan han följa energianvändningen på sekundnivå.
På föredraget sa han att åhörarna skulle strunta i energieffektivisering. Men egentligen är det inte så kontroversiellt. Det handlar om att han vill styra om fokus till att effektivisera användningen av resurser.
– I stället för energieffektivisering ska vi fokusera på resurseffektivisering. När vi väl har investerat i solceller eller vindkraftverk är energin gratis. Så det gäller att investera i den form av utvinning som kräver minst resurser, säger han.
Daniel Kulin är högskoleingenjör i energiteknik från Umeå universitet och i princip uppvuxen med vindkraft. Hans pappa, Michael Henriksson, var en av pionjärerna inom branschen och drog i gång vindkraftstillverkaren Nordex svenska dotterbolag.
– Farsan var många gånger frustrerad över svensk energipolitik. Det var svårt att bygga vindkraft i Sverige då, så energipolitiken fanns med vid frukostbordet, berättar han.
Att han själv många år senare valde att jobba med svensk energipolitik berodde på att han ville förändra världen. Plus att han ville ha mer tid för familjen i samband med att första dottern Vega föddes.
Annons
Dessförinnan hade han jobbat som projektutvecklare på vindkraftsägaren Svevind i ungefär tre år. Uppgiften var att optimera placeringen av verken. För att göra det tog han hjälp av nya data.
– Svevind var ett jättespännande företag och exempellöst visionära. Det mest banbrytande vi gjorde var att kombinera terränglaserskanning med vinddata och infraröda fotografier från amerikanska satelliter, berättar Daniel Kulin.
Ihop med Lantmäteriet genomförde Svevind ett projekt som innebar att vindkraftsparken Markbygden blev först i landet med att bli laserskannade från luften.
– Vi fick världens bästa terrängdata mot att vi publicerade våra resultat. Men jag fick jobba väldigt hårt för att sälja in det till vår tyska vd, som ville ha företagshemligheter. Jag tycker det är superfint när man kan samarbeta mellan offentligt och privat, säger han.
Men hur var det då med den här jordenruntseglingen? Den gick av stapeln 2005–2007 ihop med två kamrater. Efteråt skrev de tillsammans boken ”Alla sa vi skulle dö”.
Seglatsen innebar att de levde ”off grid” i ett eget litet lokalt energisystem. Elektriciteten fick de via solceller och ett batteri.
– Det är alltid en avvägning i ett litet system. Ska man prioritera lanternorna eller ska man se ett avsnitt till av ”Prison Break”? Det är klart att det blir ett avsnitt till.
Fast det var inte så farligt som det låter.
– Mitt ute på Atlanten träffar man nästan aldrig på något fartyg. Och vi hade alltid en vakt i sittbrunnen, berättar Daniel Kulin.
”Ibland finns en motsättning med den rena byråkratrollen”
Jobbar som: Handläggare på Energimyndigheten.
Ålder: 34 år.
Familj: Hustrun Karolina, barnen Vega, 5 år, och Milla, 3 år.
Bor: I villa i Eskilstuna.
Uppväxt: I Kalix och Överkalix.
Utbildning: Högskoleingenjör i energiteknik, Umeå universitet.
Idrottsmerit: Tog SM-guld i 3 x 3-basket 2016.
Tidigare känd som: Danjel Henriksson. Hette från början Daniel Henriksson men ändrade till Danjel under universitetstiden. Tog sin frus efternamn i samband med giftermålet och ändrade då tillbaka till Daniel.
