I de mest pessimistiska beräkningarna kan kopparkapslarna i slutförvaret angripas av korrosion som når 1 millimeter ner i det 5 centimeter tjocka materialet – på en miljon år. Det är hållningen från Svensk kärnbränslehantering, SKB.
Avståndet är stort till kritikerna, där framför allt en grupp forskare på KTH har varit tongivande. De menar att en majoritet av de planerade 6 000 kapslarna kommer att kollapsa helt inom 1 000 år, och att de första kommer att haverera redan under de första 300 åren.
Kritiken framfördes i förra veckan i Mark- och miljödomstolen i Nacka, där slutförvaret miljöprövas.
Läs mer:
På måndagen var det SKB:s tur att bemöta synpunkter på ansökan från motparterna. En stor del av tiden ägnades just åt kritiken om en rad processer i slutförvaret kring kapslarna och korrosion.
– SKB har beaktat samtliga de här processerna, vi känner till dem och har analyserat konsekvenserna av dem. Vår slutsats är att de inte hotar den långsiktiga säkerheten i kärnbränsleförvaret, sa Johannes Johansson, koordinator för SKB:s forskning om kopparkapseln.
Han höll en nära två timmar lång genomgång av hur SKB bemöter kritiken. "Det här kommer att ta tid" sa han när han började.
Frågor om tid är också central i frågan om hur länge kopparkapslarna klarar sig i miljön i ett slutförvar.
– SKB har aldrig fått se någon beräkning eller experiment som visar att kapslarna skulle korrodera sönder på 1 000 år, och SKB har aldrig fått se någon redogörelse av hur siffran 300 år har uppskattats, sa Johannes Johansson, och syftade på KTH-forskarnas påståenden.
Läs mer:
Det sker en korrosion på kopparkapslarna i slutförvaret, menar SKB. Men den sker i mycket liten omfattning.
– Kapseln korroderar endast någon eller några millimeter per en miljon år, även i de värsta möjliga scenarierna, sa Johannes Johansson.
I rättssalen fanns också forskaren Mats Boman, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet, som har utfört studier och laboratorieförsök om kopparkorrosion på uppdrag av SKB.
– Resultatet var att om koppar korroderar i syrefritt vatten är det mycket begränsat, sa Mats Boman.
SKB bemötte också den alternativa förvarsmetod, som bland annat Naturskyddsföreningen och Miljörörelsens kärnavfallsgranskning, MKG, har lyft fram. I den skulle det använda kärnbränslet förvaras i metallkapslar som staplas på varandra i djupa borrhål, ned till 5 000 meter under mark.
Det finns tänkbara fördelar med den metoden, menar SKB. Men också en rad nackdelar, som gör att man har avfärdat metoden.
– SKB har gjort 24 studier om djupa borrhål, från 1980-talet fram till 2014. Det finns stora säkerhetsmässiga svagheter med metoden, jämfört med KBS-3, sa Johan Andersson, SKB, ansvarig för teknikutveckling.
En svaghet, enligt SKB, är risken för att kapslar fastnar eller skadas när de deponeras i borrhålen, vilket kan ge radioaktiva utsläpp. På så stora djup är miljön också mer aggressiv mot kapslarna, vilket gör att de skulle kollapsa snabbt. Det är också svårt, enligt SKB, att på så stort djup genomföra kontroller av slutförvaret, och utföra reparationer om det behövs.
– Det räcker inte att hoppas att det ska fungera, man måste visa att det fungerar. Även med tänkbart möjliga projekt är det ett stort arbete att få det industriellt genomförbart, sa Johan Andersson.
Läs mer:
En expert som Naturskyddsföreningen och MKG hade bjudit in hade tidigare på dagen sagt att det kan gå att börja bygga slutförvar i djupa borrhål inom tiotalet år.
– Teknikoptimism, kallas det, sa Johan Andersson från SKB.
Under dagen blev det mycket påtagligt i rättssalen att den forskarkonflikt som har pågått i många år om kopparkorrosion i slutförvaret fortfarande är stor. Från båda sidor var känslorna starka. Repliker som hördes: ”Nu stiger blodtrycket igen”, ”Det här är grovt, ytterligt grovt”, ”Det har gått lite över gränsen här”. Rättssalen påminde ibland mer om en debatt än en domstolsförhandling när KTH-forskarna och miljöorganisationer fick svara på SKB:s bemötande.
Naturskyddsföreningen och MKG sammanfattade sin syn på den långsiktiga säkerheten i slutförvaret med att det finns för lite kunskap för att ge tillstånd till SKB:s koncept.
– Vid en prövning enligt miljöbalken kan endast ytterst små osäkerheter accepteras. Vi kräver inte vetenskaplig enighet, men ju större olägenheter som något kan medföra desto mindre osäkerheter kan accepteras, sa Josia Hort, jurist på Naturskyddsföreningen.
Miljöprövning av kärnbränsleförvar
Huvudförhandling pågår i Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt om Svensk kärnbränslehanterings ansökan för ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Rätten ska ta ställning till om SKB:s koncept, som det beskrivs i ansökan, är tillåtlig enligt miljöbalken.
Förhandlingen startade 5 september och ska pågå till 27 oktober. Förhandlingen ska ske i Nacka, Oskarshamn och i Gimo i Östhammars kommun.
Domstolen ska före jul komma med ett yttrande till regeringen om ansökan kan godkännas.
