Hembränd el från villapannan

Ett antal företag har genom åren försökt utveckla små värmepannor med elgeneratorer som ger både värme och el för husbehov. Hittills har ingen fått rejält genomslag på marknaden.
Men i Lunds företagsinkubator Ideon Innovation sitter fyra mikroturbin-veteraner som tror att tiden är mogen. Och att deras företag Compower har tekniken som ska lyckas.
- Vår elproducerande värmepanna är enkel att installera, återbetalar sig snabbt och är tillförlitlig, säger vd Anders Malmquist.
Den patentsökta konstruktionen, (se illustrationen längst ned i artikeln), består av tre delar: en värmepanna, ett system av värmeväxlare samt den lilla mikroturbinen, som genererar el.
Det är kombinationen som är unik
Dessa tre huvuddelar är inte unika, det rör sig om komponenter som redan finns på marknaden. Det unika och patentsökta är hur de kombineras.
En stor skillnad jämfört med de flesta konkurrenter är att turbinen inte drivs med varm gas från brännaren, utan med luft som hettats upp i värmeväxlaren.
Finessen är att gasen inte behöver komprimeras, och man kan elda med i princip vad som helst utan att turbinen sotar igen, exempelvis naturgas, biogas eller pellets.
Enligt Anders Malmquist kräver den egna konstruktionen dessutom mindre underhåll än konkurrenterna.
Hög verkningsgrad
Verkningsgraden är dessutom anmärkningsvärt god. Företaget uppger att minst 20 procent av bränslet omvandlas till el. Det är en mycket hög siffra för småskaliga pannor, enligt Björn Zethraeus, som är professor i förbränningsteknik vid Växjö universitet.
- 20 procents verkningsgrad låter som en drömgräns. Om det stämmer kan tekniken vara lovande, men det låter nästan för bra för att vara sant, säger han.
Björn Zethraeus betonar att han inte är bekant med just Compowers teknik. Men så hög verkningsgrad kräver högt tryck och så höga temperaturer att metall riskerar att oxidera.
Anders Malmquist bekräftar att det rör sig om höga temperaturer: 780 grader in i värmeväxlaren, 750 grader ut. Mikroturbinen är inga problem, turbogeneratorer i bilar jobbar i betydligt högre temperaturer. Flaskhalsen är snarare värmeväxlaren i rostfritt stål.
- Vi är övertygade om att den klarar 40 000 timmar. Nu ska vi verifiera det också. Livslängden är livsviktig, säger han till Ny Teknik.
Compower utnyttjar en värmeväxlare som används av bolaget Turbec, som de tre grundarna var involverade i vid millennieskiftet.
Rötter i KTH
Men deras gemensamma historia börjar redan i mitten av 1980-talet, då Anders Malmquist doktorerade på högvarviga elgeneratorer för hybridfordon på KTH.
Han knöt tidigt kontakt med Lars Malmrup och Johny Nordgren som då jobbade på United Turbine i Malmö. Samarbetet resulterade bland annat i mikroturbinerna i experimentbilen Volvo ECC 1993 och i konceptlastbilen Volvo ECT 1995.
I slutet av 1990-talet grundades Turbec i Malmö av Volvo Trucks och ABB för att utveckla småskaliga kraftvärmeenheter för exempelvis sjukhus. Storsatsningen slutade med platt fall. Företaget växte snabbt, drog på sig dryga kostnader och hade ett stort underskott när försäljningen väl startade.
Verksamheten bantades hårt och såldes för några år sedan till ett italienskt bolag, där tekniken lever vidare.
Har ni dragit några slutsatser av Turbec-äventyret?
- OM vi har. Vårt honnörsord är "low burnrate", vi håller kostnaderna nere och anpassar oss till marknadsläget, säger Anders Malmquist.