Övriga nyheter

Havsskördaren ett steg närmare havet

Så här ser den nya versionen av vågkraftsaggregatet Ocean Harverster ut. Bojen följer vågorna och lodet jämnar ut och lagrar vågenergin. Foto: Ill: Oceran Harvesting

UPPDATERAD 17.00 Vågkraftskonstruktören Mikael Sidenmark i Karlskrona har nu fått klartecken att testa en prototyp av sitt vågkraftverk Ocean Harvester i havet utanför Norges sydostkust.

Publicerad

Det är den norska redaren Fred Olsens energiteknikbolag Fobox AS som släpper in Mikael Sidenmark och hans gäng i sitt testvatten utanför Risör i sydöstra Norge.

- Fred Olsens långa erfarenhet från teknik till havs i allmänhet och tio års erfarenhet inom vågkraft blir mycket värdefull för oss när vi ska testa vår 25 kW-prototyp i havet, säger Mikael Sidenmark i ett pressmeddelande på måndagen.

Mikael Sidenmark menar att samarbetet med Fobox och Fred Olsen sänker teknikriskerna med Ocean Harvester.

- Ett vågkraftverk består av många olika delar som måste samverka för att helheten ska funkgera, säger Mikael Sidenmark som startade sitt företag Ocean Harvesting i Karlskrona 2007.

Vågkraftsaggregatet Ocean Harvester är en så kallad point absorber-konstruktion, det vill säga den är förankrad i havsbotten och genererar elektricitet när bojen vi ytan rör sig upp och ned med vågorna.

Samma teknik använder sig Fred Olsen av i sina egna vågkraftsprojekt - både i den nya vågkraftsbojen Bolt, som drivs genom Fred Olsen UK, och i det gamla FO3 Buldra-projektet, som nu är nedlagt.

Det speciella med Ocean Harvester är att den använder sig av en motvikt, ett lod som jämnar ut rörelserna och lagrar vågens energi.

Enligt Mikael Sidenmark kan Ocean Harvester uppnå hela 65 procent utnyttjandegrad av kraftverkets installerade effekt, vilket motsvarar drygt 5 500 fullasttimmar.

Så här beskriver han sin uppfinning:

1. Ocean Harvester bygger på att lodet hänger i en lina som viras runt en lodtrumma.

2. Lodtrumman matas fram av en ankartrumma när vågen stiger. Samtidigt får lodets tyngd lodtrumman att rotera åt andra hållet.

3. Generatorn som sitter kopplad mellan trummorna drivs på så vis med en jämn drivkraft, i en och samma rotationsriktning.

Lodet ger hela tiden en jämn drivkraft, medan generatorns effekt kan regleras efter vågförhållandena genom att höja och sänka generatorns varvtal.

Överskottsenergin från stora vågor ackumuleras i lodet genom att det hissas upp en bit extra och ger ett tillskott av energi när vågorna är lägre. Generatorns effekt håller på så vis en jämn nivå i förhållande till medelvåghöjden.

- Det är de här utjämnande egenskaperna som är den största fördelen med Ocean Harvester. Utjämningen leder till att kraftverket kan producera mer energi i förhållande till dess kapacitet än andra tekniker, säger Mikael Sidenmark.

Havstesterna på Fred Olsens testområde utanför den berömda träbåtsstaden Risör planeras starta i augusti nästa år.

- Det är viktigt att vågkraftsutvecklare samarbetar så mycket som möjigt för att göra denna energikälla tillgänglig, säger Tore Gulli, projektdirektör för Fobox AS, i ett pressmeddelande.

Sju svenska vattenkraftsföretag

Current Power Sweden

Var: Uppsala.

Grundat: 2005.

Anställda: 0.

Status: Ingen verksamhet i bolaget. Utvecklingen av tekniken sker inom forskningen på Uppsala universitet under ledning av Mats Leijon, professor i elektricitetslära.

Plan: Till sommaren ska ett första aggregat placeras ut i Dalälven.

Så fungerar tekniken: Bygger på en vertikalaxlad turbin som placeras på botten och som utvecklats för att generera el i långsamt strömmande vatten.

Hexicon

Var: Öregrund och Stockholm

Grundat: 2009. Avknoppning från Fagerdala Marine Service.

Anställda: 4. Använder ledig varvskapacitet för att tillverka enheterna.

Finansiering: Privat finansiering.

Status: Projekt i ett flertal länder. Ansökan om deltagande i EU-projektet NER 300. Ansökt från tre länder – Sverige, Cypern och Malta. Samarbeten med kommunala energibolag i Sverige och statliga energibolag i utlandet.

Plan: Första enheten ska stå klar sommaren 2014, kanske vid Utklippan i Karlskrona skärgård.

Effekt: 69 MW med vind och vågkraft, varav 15 MW vågkraft.

Gjort för: Hela värdens hav från 40m djup till 1 000 meters djup. Placeras nära förbrukaren.

Så fungerar tekniken: Flytande plattform 480m i diameter. Konventionell horisontell och vertikal vindkraftsteknik för offshore. Semi-submercial offshoreteknik för plattform. Vågkraft från Ocean Linx i Australien.

Minesto

Var: Göteborg, men har även kontor i Storbritannien.

Grundat: 2007.

Anställda: 12.

Finansiering: 20 miljoner i riskkapital våren 2010. Fyra miljoner från brittiska Carbon Trust den 28 februari 2011.

Status: Försök i bassäng med modell i skala 1:10.

Plan: Installera det första kraftverket i skala 1:10 i havet utanför Nordirland efter sommaren i år. Det första kommersiella kraftverket ska tas i bruk 2013.

Effekt: 150-900 kW beroende på placering.

Gjort för: Långsamma havsströmmar eller tidvatten. Placeras på 50 – 300 meters djup. Passar ej för svenska vatten.

Så fungerar tekniken: Generatorn sitter på en vinge som fästs med en vajer på havsbotten. Med hjälp av ett roder styrs vingen i cirklar eller åttor under vattnet. Den genererade strömmen leds genom en kabel i vajern till havsbotten. Flera kraftverk kan kombineras.

Ocean Harvester

Var: Karlskrona.

Grundat: 2007.

Anställda: 4 samt 10-tal hos utvecklingspartners.

Finansiering: 15 miljoner från investerare och EON.

Status: Försök i bassäng med modell i skala 1:20 genomförda.

Plan: Testa 25 kW prototyp i Hanöbukten 2012, därefter fullskaligt 100 kW pilotkraftverk troligtvis utanför Skottland.

Effekt: 100 – 250 kW.

Gjort för: Medelstarka till starka vågklimat. Placeras på 30 – 100 meters djup. Kan anpassas för svenska vatten på sikt.

Så fungerar tekniken: En vinschtrumma monterad i bojen med en vajer ansluten till ett ankare på havsbotten används för att absorbera energi när bojen lyfts av en våg. En andra vinschtrumma med en vajer fäst vid ett lod används för att jämna ut den energi som absorberas.

Seabased

Var: Uppsala och fabrik i Lysekil.

Grundat: 2001.

Anställda: 20.

Finansiering: Energimyndigheten bidrar med 139 miljoner kronor till den planerade vågkraftparken på västkusten som byggs tillsammans med Fortum. Stödet måste dock godkännas av EU.

Status: Flera aggregat testas på svenska västkusten och i Norge.

Plan: Bygga en vågkraftspark med 420 vågkraftverk och med en total effekt på 10 MW på den svenska västkusten tillsammans med Fortum. Finansiering, fabrik och tillstånd är i hamn. Väntar på grönt ljus från EU.

Effekt: 10-100 kW per aggregat.

Gjort för: Både svenska vatten och kuster med större vågor som Norge och Storbritannien.

Så fungerar tekniken: En boj på havsytan rör sig upp och ner i vågorna. Bojen sitter fast med en lina i en specialkonstruerad så kallad linjärgenerator på havsbotten. Flera aggregat kan kopplas ihop genom undervattensställverk. Från ställverket leds växelström genom en sjökabel till land.

Waves4Power

Var: Bettna i Södermanland, men verksamheten flyttas under våren till Göteborgsområdet.

Grundat: Augusti 2008.

Anställda: 0.

Finansiering: Självfinansierade, men med bidrag från Göteborg Energis Forskningsstiftelse och FROG Marine Group.

Status: En fullskaleprototyp har testats vid Vinga i fem månader under 2010.

Plan: Bygga och lägga ut en kraftnätsansluten vågkraftpark med 4 kraftverksbojar under 2011.

Effekt: 100-300 kW beroende på placering.

Gjort för: Wave El-bojen kan anpassas till olika vågklimat och vattendjup på 30-50 m.

Så fungerar tekniken: Kraftverket utgörs av en boj med ett långt genomgående rör. I röret finns en vattenkolv, som via ett hydraulsystem är ansluten till en generator. Vid sjögång häver sig bojen med sitt rör och kolven drar då med sig vattenmassan i röret, vilket orsakar en kraft på kolven.  Denna kraft driver systemet.

Vigor Wave Energy

Var: Göteborg

Grundat: 2009

Anställda: 1, men ytterligare en handfull experter är knutna till projektet.

Finansiering: Hittills blygsam från bland andra GU Holding och Innovationsbron.

Status: Bygger prototyper i skala 1:5 för att testa i en egen 50 meter lång vågtank i egna lokaler på Chalmers.

Plan: Att efter vågtankstestet gå över till tester till havs med två slangar kopplade till en gemensam turbin och generator.

Effekt: Teoretiska beräkningar och simuleringar visar att en enda slang kan generera mer än 6 MW elektricitet. Med 16 slangar får man ett kraftverk på nästan 100 MW.

Gjort för: Att absorbera energin i stora havsvågor under en längre sträcka och på en större yta.

Så fungerar tekniken: 400 meter långa slangar flyter på havsytan och följer vågornas rörelser. Genom att mata in växelvis vatten och luft skapas ”vattenbatcher” som surfar fram inne i slangen. Slangen är kopplad till en turbin och en generator som drivs av trycket från vattnet i slangen.