Energi
Hästgödslet kan bli lönsam biogas
I Tyskland, där det finns flera biogasanläggningar som är inriktade på hästgödsel, bland annat en utanför Hamburg. Foto: Hästföretagarna i Göteborgsregionen
Hästägare och ridskolor i Göteborgstrakten överväger att starta en egen biogasanläggning. I stället för att betala för att bli av med hästgödslet kan de få en inkomst av biogasen.
För hästgårdar utan egna stora odlingsmarker är det ett problem att göra sig av med gödsel. Det kan kosta stora pengar att få hästgödsel hämtat av ett avfallsbolag, flera hundra tusen kronor per år för en större ridskola. Nu undersöker föreningen Hästföretagarna i Göteborgstrakten möjligheten att starta ett energibolag och ha egen biogasproduktion.
-Vi vill hitta en affärsmässig grund i hanteringen av hästgödsel, och se det som en resurs, säger Maria Kjellberg, ordförande i föreningen.
I december gjorde föreningen en studieresa till Tyskland och tittade på en biogasanläggning utanför Lübeck som är inriktad på hästgödsel. Den köper och hämtar hästgödsel från omkring 75 hästgårdar i området. Varje år rötas 16 000 ton gödsel tillsammans med en mindre mängd majsensilage.
Anläggningen producerar kontinuerligt 500 kilowatt el från en gasmotor. Värme från biogasen används för att torka rötrester, som sedan säljs som gödsel till trädgårdar.
Stallgödsel skiljer sig från gödsel från nötdjur genom att den är torrare. Ofta använder hästägare material som olika sorters spån, strö eller torv i boxar och ligghallar. Men för att hästgödsel ska fungera bra i en rötningsanläggning bör hästägare gå över till att använda halmpellets.
-Det krävs att gödseln har viss struktur. Man vill inte ha halm med långa strån i rötningen, då stora partiklar har en tendens att flyta upp på ytan och tar längre tid att röta ner. Nackdelen med halmpellets är att den är lite dyr, säger Per Wennerberg, konsult inom lantbruks- och miljöteknik som arbetar med föreningen i Göteborg.
Tekniken för att röta stallgödsel skiljer sig inte från den som används för annan rötning. En skillnad är att det kan behövas fler moment för att sönderdela materialet.
I Sverige finns drygt 360 000 hästar, enligt den senaste uppskattningen från Jordbruksverket. De producerar årligen drygt 2 miljoner ton hästgödsel. Föreningen i Göteborg består av ett 15-tal gårdar och ridskolor, och har kontakt med 250 hästägare i regionen.
