Här är det senaste om Ukrainas största kärnkraftverk Zaporizjzja

Zaporizjzja är med sina 5,7 GW elektrisk effekt det största kärnkraftverket i Europa. Tidigt under invasionen tog ryska styrkor kontroll över anläggningen. Den dagliga driften har dock fortsatt att skötas av ukrainsk personal.

Kärnkraftverket består av sex tryckvattenreaktorer och producerade före kriget omkring en femtedel av Ukrainas el. Reaktorerna är byggd enligt en sovjetisk design och togs i drift mellan 1984 och 1995. (Läs mer i faktarutan längst ned i artikeln.)

Här samlar Ny Teknik de senaste nyheterna om Zaporizjzja. Artikeln publicerades mars 2022 – men uppdateras återkommande.

IAEA-chefen varnar: Turen kommer att vända

9 mars:

Situationen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja är ohållbar varnar chefen för FN:s internationella atomenergiorgan efter ännu ett strömavbrott på anläggningen.

"Låter vi det här fortsätta kommer turen en dag att vända", säger Rafael Grossi i ett uttalande.

Under tidig morgon bröts återigen strömförsörjningen till det ryskockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Avbrottet kommer efter en natt av ryska attacker över stora delar av Ukraina, som främst tycks ha riktat sig mot elnätet och annan infrastruktur.

Det är sjätte gången som Europas största kärnkraftverk förlorar kontakten med elnätet. För närvarande sker driften av kärnkraftverket med hjälp av åtta reservgeneratorer.

Rafael Grossi, chef för FN:s internationella atomenergiorgan (IAEA), kallar situationen vid Zaporizjzja ohållbar.

"Varje gång är det som att vi kastar en tärning. Och låter vi det här fortsätta kommer turen en dag att vända", säger Grossi i ett uttalande.

Enligt IAEA finns det tillräckligt med diesel på plats för att hålla driften i gång i 15 dagar.

Mattias Karlsson, utredare på svenska Strålsäkerhetsmyndigheten, tonar dock ner den akuta risken när det gäller säkerheten och driften av kärnkraftverket.

– Man får se hur de närmsta dygnen utvecklas. Är det så att de inte lyckats återställa en permanent kraftförsörjning eller kontinuerliga bränsletransporter till kärnkraftverket inom en vecka kan man bli lite bekymrad över situationen. Men i och med att man har varit värdigt duktiga på att återställa elkraften, och att man man goda marginaler, är det i nuläget ingen ko på isen, säger han till TT.

Ryssland anklagas för att sänka vattendamm

13 februari:

Ryssland tycks dränera en enorm vattendamm i Ukraina, som används för kylvatten till kärnkraftverket Zaporizjzja. Vattenståndet är det lägsta på 30 år, enligt radiobolaget NPR.

Kachovkareservoaren vid floden Dnepr i södra Ukraina är en källa till dricksvatten och används för bevattning av åkrar i närheten. Nu rapporteras att vattennivån i dammen har sjunkit.

NPR hänvisar till satellitdata och uppger att vatten har släppts ut från reservoaren sedan tidigt i november 2022 via ett vattenkraftverk som kontrolleras av ryska styrkor. Vattennivån ska ha sjunkit med ungefär två meter sedan den 1 december.

Internationella atomenergiorganet, IAEA, har uppmärksammat problemet.

– Även om den sänkta vattennivån inte innebär ett omedelbart hot mot kärnkraftsäkerheten kan det bli en källa till oro om sänkningen tillåts fortgå, sa IAEA-chefen Rafael Grossi i början av februari.

IAEA har en expertgrupp på plats vid kärnkraftverket och har konstaterat att den stora kyldammen intill reaktorerna är byggd så att den ligger högre än Kachovkareservoaren.

NPR rapporterar att vattennivån i reservoaren nu är på 14 meter intill kärnkraftverket. Enligt ett uttalande på Telegram från den regionala ukrainska militärledningen är kylningen av kärnkraftverket i fara om vattenståndet sjunker under 13,2 meter. Det är miniminivån för att ta in vatten till kyldammen intill reaktorerna.

Ukrainas vattenkraftsbolag Ukrhydroenergo tror att vattenutsläppet görs avsiktligt av Ryssland.

– Ockupationsmakten dränerar Kachovkareservoaren. Det är ett hot mot miljön, vattentillgången och jordbruket i Zaporizjzja- och Cherson-regionerna, skriver Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshchuk på Telegram.

24 november:

IAEA-chefen: ”Vi kan inte förlita oss på tur för att undvika kärnkraftsolycka”

Förhandlingarna mellan Kiev och Moskva om upprättandet av en säkerhetszon runt kärnkraftverket i Zaporizjzja fortsätter – samtidigt varnar chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA för potentiella konsekvenser av strider i närheten.

– Vi kan inte fortsätta att förlita oss på turen för att undvika en kärnkraftsolycka, säger IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi till CNN på onsdagen.

Grossi säger att förhandlingarna går framåt men att då det handlar om en aktiv stridszon inte är så lätt att nå överenskommelser.

IAEA-chefen säger att han har talat med både ukrainska och ryska företrädare de senaste dagarna.

– Det går framåt tycker jag, och jag hoppas att traumatiska händelser som de under den senaste helgen paradoxalt nog kan hjälpa oss att gå framåt, då folk måste inse att vi inte kan fortsätta att förlita oss på turen för att undvika en kärnkraftsolycka, säger han.

20 november

IAEA-chef: ”Vi pratar meter, inte kilometer”

Ett tiotal explosioner har skakat området vid kärnkraftverket Zaporizjzja.

Området kring det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja har återigen skakats av kraftiga explosioner under lördagskvällen och söndagen, uppger FN:s atomenergiorgan IAEA på sin hemsida.

IAEA-experter på plats rapporterar om explosioner som verkar härröra från beskjutning. Ingen kritisk infrastruktur eller utrustning uppges ha skadats, uppger IAEA-chefen Rafael Grossi i uttalandet.

”Även om det inte blev någon direkt påverkan på viktiga kärnsäkerhets- och säkerhetssystem vid anläggningen kom beskjutningen farligt nära dem. Vi pratar meter, inte kilometer. Den som beskjuter kärnkraftverket i Zaporizjzja tar enorma risker och spelar med många människors liv.”

Rafael Grossi säger att de ansvariga ”leker med elden” och kräver att beskjutningen upphör omedelbart, skriver FN-organet i ett separat Twitterinlägg.

I en intervju med franska tv-kanalen BFM beskriver Grossi beskjutningen som riktad" mot kärnkraftverket och säger att situationen är ”väldigt allvarlig”.

Ukrainas energibolag Energoatom anklagar Ryssland för att ligga bakom beskjutningen:

”Den här morgonen den 20 november 2022, som ett resultat av kraftig rysk beskjutning, har minst tolv träffar noterats vid området kring Zaporizjzjas kärnkraftverk”, lyder ett uttalande från Energoatom.

Något tidigare beskyllde den ryska armén i ett uttalande Ukraina för att beskjuta området med granateld.

12 oktober:

Elförsörjningen till Zaporizjzja bruten igen

På onsdagsmorgen bröts återigen den externa strömförsörjningen till kärnkraftverket, och gör anläggningen och dess sex reaktorer beroende av diseseldrivna reservgeneratorer.

IAEA:s chef skrev om avbrottet på Twitter.

Det är andra gången på fem dagar som externa elförsörjningen bryts.

11 oktober:

IAEA-chef i samtal med Putin om säkerhetszon

På tisdagen mötte Rafael Grossi, chef för Internationella atomenergiorganet IAEA, ryska presidenten Vladimir Putin..

Putin sade då att han är ”beredd att diskutera alla frågor av gemensamt intresse eller anledning till oro, till exempel, vad gäller situationen kring Zaporizjzja kraftverk”.

Det ukrainska kärnkraftverket ockuperades av Ryssland i krigets början i februari och har sedan dess varit i skottlinjen. Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för beskjutningen av verket som har väckt oro för en kärnkraftskatastrof.

”Situationen i regionen kring kärnkraftverket Zaporizjzja och på andra håll har blivit allt farligare, oviss och utmanande, med frekventa militära attacker som också kan hota kärnkraftssäkerheten”, säger Grossi i ett uttalande som IAEA publicerade efter mötet med Putin.

Under de senaste veckorna rapporteras Grossi ha fört intensiva diskussioner med såväl Ryssland som Ukraina om att inrätta en skyddszon kring anläggningen.

Enligt uttalandet ska IAEA-chefen träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev senare i veckan.

”Vi har inte råd att förlora mer tid. Insatserna är höga”, säger Grossi och tillägger att allt behöver göras för att undvika en kärnkraftsolycka.

9 oktober:

Ingenjörer återställa elförsörjningen till kärnkraftverket

Enligt IAEA har ukrainska ingenjörer återställt den externa elförsörjningen till kärnkraftverket Zaporizjzja via en 750 kV-ledning.

Därmed kunde reservaggregaten som varit i drft sedan lördagen stängas av.

8 oktober:

Tappade extern elförsörjning – bränsle för tio dagar

Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har efter ny beskjutning tappat den sista externa strömförsörjningen och drivs nu enbart på dieselgeneratorer.

Reaktorerna är dock avstängda sedan en tid och kylbehovet är betydligt lägre än tidigare.

Kraftverket förlitar sig nu enbart på nödgeneratorer som drivs av diesel för att behålla den ström som behövs för att kyla ned verkets sex reaktorer och andra avgörande säkerhetsfunktioner, uppger Internationella atomenergiorganet IAEA.

Avbrottet inträffade under tidig natt mot lördagen lokal tid och kärnkraftverkets säkerhetssystem fungerar fortsatt normalt, uppger IAEA.

Reaktorerna är avstängda sedan flera veckor, men de kräver ström för att behålla avgörande säkerhetsfunktioner. Kraftverkets dieselgeneratorer har samtliga tillräckligt bränsle för att drivas i tio dagar. Arbetet för att laga den förstörda strömkällan pågår.

IAEA-chefen Rafael Grossi säger i ett uttalande att 16 av kärnkraftverkets dieselgeneratorer startades automatiskt i samband med att den externa strömförsörjningen försvann. Sedan läget stabiliserats stängdes tio av generatorerna av.

Lennart Bons, tjänsteman i reaktorberedskap vid Strålsäkerhetsmyndigheten, säger att kylbehovet är betydligt mindre än tidigare eftersom reaktorerna är avställda sedan flera veckor tillbaka.

– Men det värsta scenariot är att man tappar all strömförsörjning och då tappar man all kylning till reaktorerna och då avtäcks härdarna på reaktorerna och så småningom kommer någon slags härdsmältescenario. Men eftersom de varit avställda så länge ligger det väldigt, väldigt långt fram i tiden. Jag kan inte tänka mig att man inte skulle kunna fixa strömförsörjningen på den tiden.

Den snabba lösningen är naturligtvis att tillföra mer diesel till kärnkraftverket, säger Lennart Bons, som dock inte vet hur möjligheterna ser ut för för att kunna göra det.

– Men de har tappat ytterkraft från och till flera gånger och de är fantastiskt duktiga på att laga det.

Även för en tid sedan var kärnkraftverket helt utan extern strömförsörjning, men då gällde det endast under omkring en timme, säger han.

5 oktober:

Ryssland beslagtar Zaporizjzjas kraftverk

”Regeringen ska säkra att verksamheten på verket är en integrerad del av federala tillhörigheter” meddelar Putin i det exekutiva presidentbeslutet på onsdagen.

Det ukrainska energibolaget Energoatoms chef Petro Kotin säger i sin tur att verksamheten på Europas största kärnkraftverk ska styras från huvudstaden Kiev, med ukrainska arbetare på verket.

Utspelen från Kiev och Moskva följer på händelser då platschefen för kärnkraftverket, Ihoj Murasjov, fördes bort av ryska styrkor. I måndags sade Internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi att Murasjov släppts av ryska styrkor.

Utvecklingen om Zaporizjzja pågår parallellt med en intensifierad ukrainsk offensiv i Luhansk, enligt regionale guvernören Serhij Hajdaj. Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av oberoende källor.

”Återtagandet av regionen Luhansk har officiellt redan inletts. Flera byar har redan befriats från den ryska armén, och de ukrainska styrkorna hissar den ukrainska flaggan”, skriver Hajdaj via meddelandeappen Telegram.

Guvernörens utspel kom strax efter det att president Vladimir Putin skrivit under den lag som formellt införlivar regionen – tillsammans med Donetsk, Cherson och Zaporizjzja – i Ryssland.

Underskriften var det sista formella steget i den folkrättsvidriga ryska annekteringsprocessen. Tidigare i veckan godkände det ryska under- och överhuset annekteringen, som innefattar runt 18 procent av Ukrainas territorium. Annekteringen döms ut av merparten av omvärlden.

3 oktober:

IAEA: Bortförd ukrainsk kärnkraftschef är frisläppt

Internationella atomenergiorganets (IAEA) chef Rafael Grossi uppger att Ihoj Murasjov, chef för Zaporizjzja kärnkraftverk, har släppts.

Det skriver IAEA-chefen Rafael Grossi på Twitter.

”Jag har nyligen fått information om att Murasjov återbördats till sin familj i säkerhet,” skriver IAEA-chefen.

Enligt Ukrainas statliga kärnkraftsmyndighet Energoatom kidnappades Murasjov i fredags av Ryssland. Myndigheten beskrev då att Murasjovs bil stoppats av ryska styrkor som försatte honom med ögonbindel och förde honom till en okänd plats.

1 oktober:

Kärnkraftverkets chef fördes bort

Fredagen den 20 september kidnappades Ihoj Murasjov, chef för Zaporizjzja kärnkraftverk, av Ryssland, enligt Ukrainas statliga kärnkraftsmyndighet Energoatom.

Energoatom hävdar att Murasjovs bil stoppades av ryska styrkor som satte ögonbindel på kärnkraftschefen och sedan förde honom till en okänd plats.

Frihetsberövandet hotar säkerheten i Ukrainas och Europas största kärnkraftverk, säger Energoatomchefen Petro Kotin, som kräver att Ryssland friger Murasjov omedelbart.

Även Ukraina kräver att han släpps, och fördömer det "olagliga kvarhållandet".

Ryssland har inte kommenterat anklagelserna. Internationella atomenergiorganet IAEA, som har personal på plats i kärnkraftverket, har inte bekräftat uppgifterna men man har bett Ryssland redovisa vad som har hänt.

17 september:

Elförsörjningen tryggad till kärnkraftverket

En av kärnkraftverket Zaporizjzjas fyra huvudledningar uppges nu fungera och ger verket ström. Därmed kan de tre reservlinjerna kopplas bort och sparas som reservåtgärder.

”Den reparerade 750 kilovolt-ledningen förser nu Europas största kärnkraftverk med den elektricitet det behöver för att kyla reaktorerna och andra grundläggande säkerhetsfunktioner”, skriver IAEA på Twitter.

Zaporizjzja har sedan augusti till och från varit frånkopplat elnätet. De två senaste veckorna har verket enligt tyska public service-bolaget ARD förlitat sig på en reservledning, vilket inneburit att säkerheten varit beroende av osäkra ledningar som under perioder inte fungerat.

IAEA-chefen Rafael Grossi uppger att läget vid kärnkraftverket är fortsatt instabilt. Enligt de två observatörer IAEA har kvar i Zaporizjzja har kärnkraftverket de senaste dagarna inte varit mål för direkta beskjutningar, men striderna fortsätter i närområdet.

Kärnkraftverket kopplades bort från nätet efter att artilleribeskjutningar skett i området. Efter bortkopplingen sattes kärnkraftverket i ett "isolerat läge" där ström genererades i reaktorn för att kunna upprätthålla de nödvändiga kylningssystemen.

12 september:

IAEA: Både Ryssland och Ukraina intresserade av säkerhetszon

Kiev och Moskva har visat tecken på att de är intresserade av att skapa en säkerhetszon runt kärnkraftverket Zaporizjzja, uppger Internationella atomenergiorganet (IAEA).

IAEA har tidigare sagt att beskjutningen runt kärnkraftverket, som är Europas största, måste få ett stopp.

– Vad vi behöver är att Ukraina och Ryssland kommer överens om en mycket enkel princip att inte attackera eller beskjuta anläggningen, säger IAEA-chefen Rafael Grossi.

Enligt Grossi har båda parterna ställt många frågor om en eventuell säkerhetszon vid det ryskockuperade kärnkraftverket.

– Jag har sett tecken på att de är intresserade av det här avtalet, säger han.

Två av IAEA:s experter är kvar vid kärnkraftverket, sedan en delegation besökte anläggningen i början av september.

Enligt Ukrainas statliga energibolag Energoatom stängdes den sjätte och sista reaktorn vid Zaporizjzjas kärnkraftverk ned på söndagen. IAEA bekräftar uppgifterna.

Reaktorn kopplades bort efter att strider och artilleribeskjutningar skett i området, vilket Ryssland och Ukraina anklagar varandra för att ligga bakom.

Efter bortkopplingen sattes kärnkraftverket i ett ”isolerat läge” där ström genererades i reaktorn för att kunna upprätthålla de nödvändiga kylningssystemen. När det återkopplats till elnätet kunde reaktorn sedan stängas av.

8 september:

Zaporizjzja-ledning sönderbombad

FN:s atomenergiorgan IAEA skriver att en reservledning mellan kärnkraftverket Zaporizjzja och ett värmekraftverket har skadats vid en beskjutning.

Det hela inträffade i tisdags – men ska inte ha haft något omedelbar effekt då ledningen redan var avstängd. Det var den på grund av brandbekämpning som genomfördes tidigare i veckan.

IAEA konstaterar dock att den skadade ledningen visar på kärnkraftverkets sårbarhet när det kommer till den externa elförsörjningen.

Kärnkraftverkets samtliga ordinarie huvudledningar, fyra stycken, har slagits ut under kriget. Två av tre reservledningarna är utslagna och Zaporizjzjas kylsystem drivs nu med hjälp av den enda av anläggningens reaktorer som fortfarande är i drift.

7 september:

Ukraina vill ha FN-soldater vid Zaporizjzja

Ukrainas statliga energibolag Energoatom föreslår att fredsbevarande FN-styrkor stationeras vid kärnkraftverket Zaporizjzja.

I ukrainsk tv säger Energoatoms chef att en säkerhetszon skulle kunna upprättas genom ett tillbakadragande av ryska trupper och en utplacering av FN-soldater. Han påpekar också att en större incident vid kärnkraftverket inte bara skulle få konsekvenser i Ukraina, utan även utanför landets gränser.

Uttalandet kommer dagen efter att Internationella atomenergiorganet (IAEA) kallade situationen vid kärnkraftverket för "ohållbar" och krävde ett omedelbart upprättande av en säkerhetszon.

På onsdagen säger Rysslands president Vladimir Putin att han litar på IAEA:s rapport och kallar FN-organet för en "mycket pålitlig internationell organisation", uppger ryska Interfax. Putin tillägger dock att IAEA "agerar under påtryckningar från USA och europeiska länder".

Samtidigt rapporterar nyhetsbyrån AP om fortsatt beskjutning i närheten av Zaporizjzja.

Norska VG rapporterar att Ukraina ser över möjligheten att stänga kärnkraftverket av säkerhetsskäl, och hänvisar till Reuters. Bakgrunden är bland annat oro för dieselreserverna som behövs för att driva reservkraftsgeneratorer.

6 september:

IAEA: ”Den nuvarande situationen är ohållbar”

FN:s atomenergiorgan IAEA kräver i en rapport som presenterades på tisdagen att en säkerhetszon inrättas vid det ryskkontrollerade kärnkraftverket, för att undvika ytterligare skador på platsen.

”Det kräver att alla relevanta parter är överens om att upprätta en kärnsäkerhetszon.”

IAEA kräver att beskjutningen i området omedelbart upphör.

”Medan de pågående striderna ännu inte har utlöst ett nödläge vid kärnkraftverket, fortsätter de att utgöra ett konstant hot mot kärnsäkerheten med potentiell påverkan på kritiska säkerhetsfunktioner”, skriver IAEA i rapporten.

Organet varnar också för att ukrainarna som arbetar vid kärnkraftverket, som är ockuperat av Ryssland, är under en ”konstant hög stress och press”. IAEA skriver att situationen skulle kunna leda till ”ökade mänskliga fel med konsekvenser för kärnsäkerheten”.

– De träffar (av eldgivning) som den här anläggningen utsatts för och som jag personligen kunde se och utvärdera tillsammans med mina experter är helt enkelt oacceptabla, sa Rafael Grossi i samband med ett möte i FN:s säkerhetsråd på tisdagskvällen (svensk tid), som han deltog i via länk, rapporterar CNN.

I förra veckan fick IAEA:s representanter tillträde till kärnkraftverket. Två inspektörer kommer att stanna kvar vid kärnkraftverket på ”permanent basis” för att observera situationen på plats.

IAEA:s inspektörer har de senaste dagarna bland annat bedömt de fysiska skadorna på Zaporizjzja, undersökt funktionaliteten i säkerhetssystemen och utvärderat personalens arbetsförhållanden, skriver organisationen.

5 september:

Kärnkraftverket bortkopplat igen

Den sista reaktorn som har varit i gång vid det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja har stängts av från elnätet.

Det är beskjutning som har gjort att kärnkraftverket kopplats bort från den sista kraftledningen, uppger det statliga ukrainska energibolaget Energoatom.

Enligt ett uttalande från bolaget orsakade beskjutningen en brand, som gjorde att reaktorn stängdes av.

Kärnkraftverket har tidigare kopplats bort från elnätet, den 25 augusti. Då kunde det kopplas tillbaka senare samma dag.

I förra veckan fick representanter för det internationella atomenergiorganet IAEA tillträde till kärnkraftverket.

Zaporizjzja är Europas största kärnkraftverk och ockuperades av Ryssland i mars.

5 september:

IAEA: Zaporizjzja förlitar sig på reservlina

Internationella atomenergiorganet (IAEA) uppger att det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja kopplats bort från sin sista huvudkraftledning och nu förlitar sig på en reservledning.

”Men anläggningen fortsätter att leverera el till nätet genom en reservledning, informerades IAEA om på platsen i dag”, uppger organet i ett uttalande på lördagen.

Det är den fjärde och sista huvudkraftledningen som nu kopplats bort. De tre andra kopplades bort tidigare under kriget.

Nu är det reservlinan som går mellan kärnkraftverket och värmeverket i närheten som används för att leda Zaporizjzjas el till det ukrainska elnätet. Samma ledning kan också ge kärnkraftverket reservkraft om det skulle behövas.

Reaktor 5 i kärnkraftverket har varit frånkopplad på lördagseftermiddagen på grund av nätbegränsningar. En annan reaktor är fortfarande i drift och producerar elektricitet, står det i uttalandet.

Det av Ryssland installerade ockupationsstyret i staden Enerhodar, där kärnkraftverket ligger, hävdar att beskjutning på lördagsmorgonen gjorde att en huvudkraftledning förstördes. Det Moskvatrogna lokalstyret anklagar Ukraina för att ligga bakom beskjutningen. Ukraina har riktat motsvarande anklagelser mot Ryssland.

På morgonen stoppades reaktorerna i kärnkraftverket. Uppgifterna om driftstoppet bekräftades både av Ryssland och Ukraina.

Striderna kring Europas största kärnkraftverk har lett till flera tidigare stopp. IAEA har beskrivit situationen som mycket oroande. Internationella Röda korset har varnat för att striderna kan ”utlösa en förödelse som vi kommer att ångra i decennier”.

Under lördagen meddelade även Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ett telefonsamtal med sin ryske kollega Vladimir Putin att han är villig att medla i den pågående konflikten om Zaporizjzja. Erdogan uttryckte redan för en månad sedan oro för situationen vid verket under ett möte med den ukrainske presidenten Voldymyr Zelenskij i Lviv, enligt AFP.

Zaporizjzja har sex reaktorer, men bara nummer 5 och 6 har varit i gång på sistone – och så sent som på torsdagen utlöste artillerield i närheten ett snabbstopp av reaktor 5.

– Den militära aktiviteten och operationerna ökar i den delen av landet, och det oroar mig mycket, sa IAEA:s chef Rafael Grossi på en pressträff på fredagskvällen, rapporterar TT.

Rafael Gossi och hans 14-mannadelegation från IAEA nådde Zaporizjzja i torsdags efter att ha korsat fronten mellan ryska och ukrainska styrkor.

Två av inspektörerna från IAEA:s delegation ska stanna kvar vid kärnkraftverket, enligt en överenskommelse med Ryssland.

IAEA konstaterar att anläggningen har skador på lagret för radioaktivt avfall, ventilationssystemet i en byggnad och en övningslokal.

2 september:

Beskedet: Inspektörer stannar på Zaporizjzja

Torsdagen den 1 september anlände en delgation från det Internationella atomenergiorganet (IAEA) till Zaporizjzja för att göra en säkerhetsbedömning i syfte att ”förebygga en atomolycka”.

Senare samma kväll meddelade IAEA-chefen Rafael Grossi att IAEA inte kommer att lämna platsen. Han har dock inte klargjort hur många inspektörer som kommer att stanna kvar och inte heller hur länge. ”Vi etablerar en permanent närvaro av IAEA här” säger han i ett inlägg på Twitter.

Efter det arbete som nu pågår över helgen kommer två av IAEA:s inspektörer att stanna kvar tills vidare, så att omvärlden kan ha kontinuerlig uppsikt i hopp om att krigföringen inte utlöser en nukleär katastrof. Den uppgörelsen bekräftades på fredagen av en rysk ambassadör i Wien, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Ria enligt internationella medier.

Ukrainska talesmän varnar dock att ryssarna försöker vilseleda inspektörerna. Energibolaget Energoatom beskriver torsdagens arbete som att ryska styrkor bara visade upp vad de ville att inspektörerna skulle se, och spridde vittnesmål från ”lokala kollaboratörer”.

29 augusti:

Inspektörer på väg mot Zaporizjzja

Inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) är på väg till det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja som varit under kraftig beskjutning de senaste veckorna.

Även IAEA-chefen Rafael Grossi deltar i gruppen som reser till kärnkraftverket.

"Dagen har kommit, IAEA:s hjälp- och assistansinsats till Zaporizjzja är på väg", twittrar Grossi som på en bild poserar tillsammans med sitt team i västar och kepsar med IAEA-logga.

Gruppen väntas komma fram senare i veckan, rapporterar TT.

Grossi har i flera månader varnat för ”den mycket verkliga risken för en kärnkraftskatastrof” och bett om att representanter för hans organisation ska få besöka kärnkraftverket.

Ryska styrkor har kontrollerat området där anläggningen ligger sedan kort efter att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari.

Ukraina stödde inledningsvis inte att IAEA skulle komma på besök vid atomkraftverket och hävdade att ett sådant skulle legitimera den ryska ockupationen där, men har sedan bytt åsikt. I fredags uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj organisationen att skicka dit observatörer så snart som möjligt.

Rysslands president Vladimir Putin ska i ett samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron ha gått med på att oberoende observatörer kan resa till kärnkraftverket via Ukraina.

Moskva och Kiev har anklagat varandra för beskjutning nära kärnkraftverket, som är beläget nära staden Enerhodar. Under måndagsmorgonen uppger Ukrainska militären att ryska soldater attackerar staden.

”Ryska styrkor beskjuter bostadskvarteren i staden. Bilar och civilas hus brinner”, skriver militären på meddelandetjänsten Telegram.

Uppgifterna har inte bekräftats från annat håll, rapporterar TT.

Under söndagen varnade det statliga ukrainska energibolaget Energoatom att det råder risk för en radioaktiv läcka vid atomkraftverket efter nya strider.

FN har krävt att all militär aktivitet ska stoppas i området.

27 augusti:

Kärnkraftverkets ägare: Risk att bryta mot säkerhetskrav

Energoatom meddelade sent på fredagskvällen att två reaktorer vid kärnkraftverket nu levererar el till elsystemet i Ulraina.

På lördagen gick Energoatom ut med ett meddelande att driften vid Zaporizjzja på grund av den ryska militärens närvaro på kärnkraftverket nu bedrivs med risk att inte kunna leva upp till säkerhetskraven.

”Till följd av återkommande beskjutning har kraftverkets infrastruktur skadats, det finns risker för läckae av vätgas och radioaktiva ämnen och brandrisken är stor” skriver Energoatom på Telegram.

26 augusti:

Energoatom: En reaktor ska startas

Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina kopplades bort från elnätet under torsdagen men fick senare under kvällen igång en fungerande anslutning igen.

En ingenjör på kärnkraftsägaren Energoatom säger till Ny Teknik under fredagen att samtliga sex reaktorer på kärnkraftverket är avstängda.

Planen är att en reaktor ska startas igen, men endast användas för interna behov.

– Den ska inte anslutas till elnätet igen. Jag tror att det är en säkerhetsåtgärd, säger ingenjören, som jobbar med internationellt samarbete på Energoatom men vill vara anonym i tidningen.

Det Internationella atomenergiorganet, IAEA, har fått information från Ukraina att kontakten med elnätet tappades två gånger under torsdagen.

Frånkopplingen orsakades enligt Ukraina av att en 750 kV-ledning skadades, varpå de två reaktorerna som var i drift frånkopplades från elnätet och deras nödsystem gick igång.

Även efter att elledningen återställdes är kärnkraftverkets sex reaktorer frånkopplade från elnätet, skriver IAEA.

Kärnkraftverket har dock en fungerande elledning till det närliggande kraftvärmeverket via en 330 kV-ledning som kan ge reservkraft vid behov.

IAEA har länge försökt få till en inspektion på kärnkraftverket.

– Nästan varje dag är det en ny incident vid eller nära Zaporizjzja kärnkraftverk. Vi har inte råd att förlora mer tid, säger IAEA-chefen i pressmeddelandet.

Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) konstaterar att även om samtliga sex reaktorer i kärnkraftverket stoppades behöver de fortfarande kylning på grund av resteffekten.

På anläggningen finns generatorer som ska gå igång som reservkraft för att hålla kylningen igång om den yttre strömförsörjningen försvinner. Dieseln till generatorerna räcker i minst en vecka, uppger Strålsäkerhetsmyndigheten och hänvisar till sin ukrainska motsvarihet SNRIU.

– Utmaningen är de yttre omständigheterna som gör läget osäkert. Så länge diesel finns tillgänglig och kylsystemen inte skadas kan kylningen säkras, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på SSM, i ett pressmeddelande.

"Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer", skriver SSM.

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg.

Den ukrainska kärnkraftsägaren Energoatom skriver på sin webbplats att brandrisken har ökat avsevärt sedan ryska styrkor har placerat vapen, ammunition och sprängmedel nära turbinhallen vid reaktor 1. Utrustningen står i vägen för brandfordon så en eventuell brand skulle bli ”extremt utmanande”, skriver bolaget: ”I händelse av brand, till exempel på grund av att ammunition detoneras av misstag, kan skalan bli lika stor som den som utbröt vid olyckan i Tjernobyls kärnkraftverk.”

SSM och den svenska regeringen har tidigigare uppgett att en eventuell kärnkraftsolycka i Ukraina inte bedöms kräva några skyddsåtgärder i Sverige. Enligt internationella principer behöver aktiva skyddsåtgärder vid en olycka vidtas inom max 10 mil, medan anläggningarna i Ukraina ligger på ett avstånd om 80 till 150 mil från Sverige.

25 augusti:

Kärnkraftverket bortkopplat från elnätet – kopplades senare på igen

Kärnkraftverket Zaporizjzja har kopplats bort från elnätet efter en brand vid ett närbeläget värmekraftverk, skriver operatören Energoatom på meddelandetjänsten Telegram.

”Inkräktarnas agerande orsakade en fullständig frånkoppling av kärnkraftverket (Zaporizjzja) från elnätet, det första i anläggningens historia”, skriver Energoatom.

Enligt Energoatom berodde frånkopplingen på att en elledning i närheten av kärnkraftverket till landets elsystem skadades av bränder. Det var den fjärde och sista ledningen som förbinder kärnkraftverket med det ukrainska elnätet. De övriga är skadade sedan tidigare.

Under kvällen var Zaporizjzja återigen kopplat till elnätet, uppger ukrainska myndigheter.

Under den period som kärnkraftverket var frånkopplat fick det el ill sina interna behov från det närbelägna kraftvärmeverket, uppgav Energoatom.

Skulle elförsörjningen från kraftvärmeverket försvinna ska reservkraften starta automatiskt.

– Reservkraften är ju dieselgeneratorer. Det finns ett antal dieselgeneratorer för varje verk. De startar och förser de nödvändiga säkerhetsfunktioner med el, säger Jan Hanberg, enhetschef vid Strålsäkerhetsmyndigheten, till TT.

TT: Vad händer om reservkraften tar slut?

– Då går man in i ett Fukushimaliknande förlopp. Att kylningen försvinner och man går mot härdsmälta om man inte lyckas återupprätta kylningen igen. Det kan ju vara genom att man lyckas ansluta till yttre nät eller på annat sätt får till annan reservkraft.

Internationella atomenergiorganet IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi skriver på Twitter att han personligen ska leda det team som har begärt att få besöka kärnkraftverket inom de närmaste dagarna.

Så sent som i onsdags sa Energoatoms vd Petro Kotin i en intervju med The Guardian att anläggningen befann sig i ett kritiskt läge, med flera skadade elförbindelser. Enligt honom har ryska ingenjörer vid kärnkraftverket visat en plan för hur anläggningen skulle kunna kopplas bort från det ukrainska elnetet så att elen i stället kan ledas till Rysslands elnät.

– Förutsättningen för planen var rejäla skador på alla ledningar som förbinder Zaporizjzjas kärnkraftverk med det ukrainska elsystemet, sa Petro Kotin till The Guardian.

En sådan rysk plan skulle innebära stora risker, eftersom anläggningen då skulle vara beroende av bara en fungerande källa till el för att kyla reaktorerna, reservkraft från dieseldrivna generatorer.

– Om du misslyckas med att åstadkomma kylning... under en timme och en halv, så får du smältning, säger Petro Kotin.

Sedan ryska styrkor övertog kontrollen av kärnkraftverket har två av sex reaktorer varit igång. 9 000 personer arbetar fortfarande på anlggningen.

Under de senaste veckorna har strider pågått i närheten av kärnkraftverket, något som har fått bland annat FN att varna för en katastrof.

Anläggningen är byggd enligt den relativt moderna sovjetiska designen VVER-1000. Reaktorerna är inbyggda i ett robust skal av närmare två meter tjock betong samt ett flera centimeter tjockt lager stål.

De ska kunna stå emot inte bara naturkatastrofer utan även flygangrepp. Efter 11 september-attackerna testades konstruktionen även framgångsrikt mot en krasch av ett passagerarflygplan.

23 augusti:

Uppgifter om ny rysk beskjutning

Bara timmar efter de senaste internationella vädjandena om att skona området kring Zaporizjzja kom nya rapporter om rysk beskjutning i närheten av kärnkraftverket.

Staden Nikopol ska ha hamnat under rysk beskjutning tre gånger under natten till måndagen, enligt den lokale företrädaren Valentyn Reznitjenko, rapporterar TT.

Staden ligger vid Dneprs flodkant omkring tio kilometer från kärnkraftverket i Zaporizjzja. Även andra områden i närheten ska ha drabbats av beskjutning under natten till måndagen.

Senast i söndags uppmanade USA:s, Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens ledare till återhållsamhet rörande militär verksamhet i regionen

Länderna vill också att Internationella atomenergiorganet (IAEA) får göra ett besök i Zaporizjzja med oberoende observatörer så snabbt som möjligt.

I fredags samtalade Rysslands president Vladimir Putin med Frankrikes motsvarighet Emmanuel Macron och ska då ha lovat all nödvändig hjälp för att IAEA ska kunna inspektera kärnkraftverket.

Tidigare på fredagen hade Ukrainas kärnkraftsbolag Energoatom uppgett att Ryssland planerar att kapa ledningarna från reaktorerna till Ukrainas elnät (se nedan för 19:e augusti).

Uppgifterna fick FN:s generalsekreterare António Guterres att reagera. Han kräver att Mosvka inte stryper tillgången till elektricitet för Ukraina.

– Självklart är elen från Zaporizjzja ukrainsk el. Det måste till fullo respekteras, sa han under ett besök i Odessa, rapporterar TT.

Jan Hanberg, enhetschef på svenska Strålsäkerhetsmyndigheten, tycker att det allvarligaste i situationen är att ett kärnkraftverk används som en bricka i ett krig.

– Vi tycker alla att det är oansvarigt att över huvud taget ockupera ett annat lands kärnkraftverk, att ta skydd eller ha strider kring det. Det ser vi allvarligt på, säger han till TT.

19 augusti:

Uppgifter: Rysslands mål är att stjäla el

Tidningen Wall Street Journal rapporterar att Rysslands mål med attackerna på kärnkraftverket är att stjäla den el som produceras där.

Den ryska ambitionen ska vara att skada elledningarna från Zaporizjzja till Ukrainas återstående territorium för att leda om elen till ryskkontrollerade områden. Uppgifterna baseras på ”ukrainska ledare, internationella kärnkraftsexperter och kraftverkets personal”.

Enligt Wall Street Journal träffades en av elledningarna från kraftverket under den ryska attacken den 5 augusti. Därmed återstår endast en fungerande elledning.

Flera anställda på Zaporizjzja säger till Wall Street Journal att tekniker från ryska Rosatom öppet har diskuterat möjligheten att leda om el till ryskockuperade områden och sedan eventuellt vidare till Ryssland. De ryska tjänstemännen verkar ha varit särskilt intresserade av att leda el till Krim.

Om Ryssland lyckas ”skulle det vara den största elstölden någonsin,” säger Thomas Popik, ordförande i den amerikanska organisationen Foundation for Resilient Societies, som ägnar sig åt att skydda kritisk infrastruktur, till Wall Street Journal.

Även den ukrainska kärnkraftsägaren Energoatom uppger att den ryska målsättningen är att Zaporizjzja ska förse Krim och det ryska elnätet med el. Det framgår av en dramatiserad film på bolagets webbsida.

Den ryska hållningen är att Zaporizjzja ska vara i Rysslands tjänst. Om Ukraina vill ha el från kärnkraftverket får landet betala för den, sa den ryska vice premiärministern Marat Chusnullin i våras.

Sedan Rysslands invasion i februari i år har Zaporizjzja fortsatt att leverera el till ukrainskkontrollerade områden. Enligt OECD:s samarbetsorganisation Nuclear Energy Agency har Zaporizjzja två av sex reaktorer i drift.

Kärnkraftsanalytiker säger till Wall Street Journal att Ryssland inte kan stänga ned verket för att det skulle bli för svårt att starta det igen. Ryssland har inte tillgång till tusentals personer som klarar av att driva anläggningen.

Elnätet i Ukraina snabb-synkades med det europeiska elnätet i mars i år så att de nu har samma frekvens. Tidigare gick det ukrainska elnätet i samma takt som elnätet i Ryssland, men sedan 2017 har Ukraina arbetat för att frikoppla elnätet från Ryssland så att Moskva inte längre kan kontrollera frekvensen i Ukraina.

Enligt stamnätsoperatören Ukrenergos webbplats exporterar Ukraina just nu totalt 660 MW till Moldavien, Rumänien, Slovakien och Polen. Ingen el importeras eller exporteras från eller till vare sig Ryssland eller Belarus.

17 augusti:

Stoltenberg: Inspektion av Zaporizjzja brådskar

Det brådskar att låta det Internationella atomenergiorganet (IAEA) inspektera det av Ryssland ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Rysslands ockupation av anläggningen ”utgör ett allvarligt hot mot säkerheten”och ”ökar risken för kärnenergiolyckor eller incidenter”, säger han till journalister i Bryssel, rapporterar TT.

Enligt Stoltenberg utsätter Moskvas militära kontroll över anläggningen befolkningen i Ukraina, grannländerna och det internationella samfundet för fara.

16 augusti:

Zelenskyj varnar för katastrof

Läget är fortsatt spänt kring det ryskkontrollerade kärnkraftverket Zaporizjzja. Båda sidor har beskyllt varandra för beskjutning av anläggningen.

Ukrainas president varnar återigen för risken för en kärnkraftskatastrof som skulle hota hela Europa.

– Radioaktiva händelser vid kärnkraftverket Zaporizjzja kan påverka länderna i Europeiska unionen, Turkiet, Georgien och länder från mer avlägsna regioner. Det handlar bara om vindens riktning och hastighet, sa han i sitt tal på måndagskvällen, rapporterar TT.

Striderna vid anläggningen var föremål för ett krismöte i FN:s säkerhetsråd i torsdags.

15 augusti:

Kravet på Ryssland: Ge tillbaka kärnkraftverk

42 länder, bland andra Sverige, kräver att Ryssland omedelbart lämnar tillbaka kontrollen över Zaporizjzja till Ukraina.

Uttalandet har undertecknats av bland annat EU:s medlemsländer, USA, Storbritannien, Norge och Japan. Länderna påtalar att den ryska militära närvaron utgör en stor fara mot kärnsäkerheten.

Ukrainas president sa tidigare under helgen att risken för en katastrof ökar för varje dag. Budskapet upprepades av borgmästaren i Energodar, staden där kärnkraftverket ligger.

– Det som händer nu är nukleär terrorism, sa borgmästaren Dmytro Orlov till AFP.

Ryssland och Ukraina har vid flera tillfällen beskyllt varandra för attacker mot kärnkraftverket. Rysslands sändebud i Wien uppmanade under söndagen att sluta beskjuta anläggningen så att inspektörer från Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan släppas fram.

Här är hela artikeln.

12 augusti:

Nya attacker mot kärnkraftverket Zaporizjzja

Ryssland och Ukraina anklagar åter varandra för nya attacker mot kärnkraftverket Zaporizjzja. Under torsdagen hördes nya smällar vid kärnkraftverket.

Kärnkraftsägaren Energoatom uppger att strålningsnivåerna ligger på en ”normal” nivå.

Här är hela artikeln.

10 augusti:

Oron växer efter strider nära ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja

Aldrig förr har ett kärnkraftverk legat längs fronten i ett brinnande krig i Europa. Rafael Grossi, chef för det internationella atomenergiorganet IAEA, kallar situationen vid Zaporizjzja för ”bortom kontroll”. Hans inspektörer har ännu inte fått tillträde till anläggningen, sex månader efter att den ockuperades av ryska styrkor.

Förekomsten av strider vid ett kärnkraftverk innebär ett brott mot Genèvekonventionerna och atomsäkerhetsföreskrifter.

I helgen skedde en ny attack. Ukraina och Ryssland anklagar varandra för att ha legat bakom. Risken för fler attacker lär öka framöver eftersom striderna i allt högre grad fokuseras i södra Ukraina.

Kärnkraftsexperten Mark Wenman vid Imperial College i London är dock inte särskilt orolig för att en attack skulle orsaka ett allvarligt problem. Anläggningen är konstruerad efter en relativt modern design och ska kunna stå emot naturkatastrofer och flygangrepp. Efter 11 september-attackerna i USA testades konstruktionen även framgångsrikt mot en krasch av ett passagerarflygplan.

Däremot oroar han sig för den ”kroniska stress” som personalen utsätts för.

– Om personalen börjar göra misstag och inte kan rätta till dem snabbt nog kan det leda till problem med driften av reaktorerna, säger han och tar Harrisburgolyckan i USA 1979 som exempel.

En annan risk är att underhållet av reaktorerna blir lidande när leveranser och tillsyn är avskurna av kriget.

Här är hela artikeln.

9 augusti:

Nytt anfall mot Zaporizjzja – ”Allvarlig risk”

En person som arbetar vid kärnkraftverket Zaporizjzja har skadats i ny beskjutning. Experter varnar för ett ”Fukushima-liknande” förlopp.

Rapporten från den ukrainska kärnkraftsägaren Energoatom gör gällande att det var rysk raketbeskjutning som gjorde att en anställd skadades. Men det ryska ockupationsstyret hävdar i stället att det var den ukrainska militären som attackerade kärnkraftverket.

Den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, tror inte att de senaste anfallen kan få några stora konsekvenser för Sverige.

– Det är inte en explosion jag ser framför mig. Det som skulle kunna inträffa, som också är väldigt allvarligt, är att man skadar anläggningen så det blir ett Fukushima-liknande förlopp där man förlorar möjligheten att kyla reaktorerna. Det kan efter en viss tid leda till en härdsmälta, säger Jan Hanberg, kärnkraftsexpert vid SSM.

Här är hela artikeln.

3 augusti:

Ockuperade kärnkraftverket – ”Alla säkerhetsföreskrifter har överträtts”

”Varje enskild säkerhetsföreskrift har överträtts på ett eller annat sätt”, säger det internationella atomenergiorganet IAEA.

Atomenergiorganet har försökt skicka en delegation till kärnkraftverket men Ukraina har hittills nobbat med hänvisning till att det skulle ge legitimitet till den ryska ockupationen.

Ett av flera säkerhetsproblem vid kärnkraftverket är, enligt IAEA, att leveranskedjan för utrustning och reservdelar har brutits.

– Vi är inte säkra på att kraftverket får allt det behöver, säger IAEA-chefen Rafael Grossi.

Ryska styrkor ockuperade även Tjernobylverket i fem veckor innan de drog sig tillbaka i slutet av mars.

Här är hela artikeln.

20 juli:

Svensk kompetens ska säkra ukrainsk kärnkraft

Regeringen ger Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i uppdrag att se över hur Sverige kan bidra med utrustning och materielstöd till den ukrainska stålsäkerhetsmyndigheten.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) utesluter inte att det kan bli aktuellt att skicka svensk kärnteknisk personal till Ukraina.

Regeringen skjuter till fem miljoner kronor till SSM för uppdraget.

Naturvårdsverket får i uppdrag att identifiera var Sverige kan bidra i återuppbyggnaden av olika samhällsfunktioner i Ukraina.

– Det kan handla om sanering av utsläpp, avfallshantering eller till exempel vattenrening, säger Annika Strandhäll.

Här är hela artikeln.

17 juli:

Ukraina satsar på ny kärnkraft så fort kriget är över

Det statliga ukrainska energibolaget Energoatom äger och driver Ukrainas fyra kärnkraftverk. I en intervju med tidningen Vesti säger Energoatoms vd Petro Kotin att bolaget har avtal om att köpa fem Westinghouse-reaktorer.

– Bygget kommer att påbörjas så fort kriget är över, säger Petro Kotin om de första två reaktorerna.

Här är hela artikeln.

21 mars:

Ingen oro för strålning från Ukraina: ”Sluta köpa jodtabletter”

En eventuell kärnkraftsolycka i Ukraina bedöms inte kräva några skyddsåtgärder i Sverige. ”Ni kan sluta köpa jodtabletter”, säger miljöminister Annika Strandhäll (S).

Enligt Strandhäll har många oroade hört av sig till regeringskansliet, men hon tycker att allmänheten kan känna sig mycket lugn.

I Ukraina finns fyra kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer i drift. Samtliga anläggningar ligger mellan 80 och 150 mil från Sverige.

Enligt internationella principer behöver aktiva skyddsåtgärder vid en kärnkraftsolycka vidtas inom ett avstånd på maximalt 10 mil, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Därmed är det inte aktuellt med någon av de här aktiva åtgärderna, varken utrymning, inomhusvistelse eller jodtabletter, i Sverige om det skulle ske ett utsläpp i Ukraina. Avståndet är helt enkelt så stort att det inte har någon funktion, säger Nina Cromnier, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Här är hela artikeln.

11 mars:

Granskning: Attacken var ”mycket farligare” än först befarat

Amerikanska NPR har granskat videomaterial från attacken mot kärnkraftverket Zaporizjzja tidigare i mars. Betydligt fler byggnader än enbart utbildningsanläggningen träffades.

Natten till den 4 mars utbröt hårda strider vid kärnkraftverket i samband med att ryska styrkor tog kontroll över anläggningen. Dagen efter uppgav atomenergiorganet IAEA att det endast var ett utbildningscentrum som hade skadats i attacken.

Men NPR:s slutsats är att situationen var mycket farligare än vad IAEA uppgav. Ryska styrkor sköt upprepade gånger med tunga vapen i riktning mot kärnkraftverkets reaktorbyggnader. Videomaterialet stöder även påståendet för den ukrainska kärnkraftsmyndigheten att skador uppstod på reaktorbyggnad 1, på transformatorn vid reaktorbyggnad 6 samt på plattan där använt kärnbränsle förvaras, enligt NPR.

Här är hela artikeln.

11 mars:

Bruten kontakt med Zaporizjzja

Kontakten har brutits med det fjärrövervakningssystem som sänder från kärnkraftverket Zaporizjzja, meddelar det internationella atomenergiorganet IAEA. Varför dataöverföringen har upphört är oklart.

Ryska styrkor tog kontroll över Zaporizjzja den 4 mars. Några dagar senare rapporterade den ryska nyhetsbyrån Interfax att de 240 man från de ukrainska styrkorna som hade varit kvar och vaktat anläggningen har lämnat området.

Här är hela artikeln.

11 mars:

Inga reservdelar till kärnkraftverket Zaporizjzja

Det går inte att leverera reservdelar, utrustning och specialiserad personal till kärnkraftverket Zaporizjzja, uppger atomenergiorganet IAEA. Det gör att planerade reparationer inte kan genomföras.

”Underhållsarbete på reaktor 1 har därför reducerats till ett minimum”, skriver IAEA på Twitter.

Här är hela artikeln.

7 mars:

Begränsad kontakt med ukrainska kärnkraftverket

Zaporizjzja är säkrare än Tjernobyl. Men nu rapporteras försämrad kommunikation med operatörerna vid Zaporizjzja, vilket oroar atomenergiorganet IAEA.

Det är fortfarande den vanliga personalen som styr kärnkraftverket Zaporizjzja. Men personalen står under rysk kontroll och måste ta order från den ryska befälhavaren, rapporterar IAEA.

Det innebär att åtgärder som påverkar styrningen av de sex reaktorerna måste godkännas i förväg av den ryska befälhavaren. Det bekymrar IAEA eftersom personalen måste kunna utföra säkerhetsåtgärder och fatta beslut utan otillbörliga påverkan.

Ukrainas kärnkraftsmyndighet rapporterar om stora problem att kommunicera med personalen på Zaprizjzja. Telefonlinjer, e-post och fax fungerade inte längre. Kommunikation via mobiltelefon är fortfarande möjlig, men med dålig kvalitet.

Här är hela artikeln.

4 mars:

Det här är kärnkraftverket Zaporizjzja

Kärnkraftsanläggningen Zaporizjzja som under natten började brinna i Ukraina har sex reaktorer av typen VVER-1000. Den skiljer sig på flera sätt från den ökända RBMK-reaktorn.

VVER-1000 utvecklades ursprungligen av Sovjetunionen men har sedan dess vidareutvecklats av Ryssland. Det är en tryckvattenreaktor som använder uran-235 som bränsle.

Fem av reaktorerna i Zaporizjzja togs i drift mellan 1985 och 1989. Den sjätte kom i gång 1995.

VVER skiljer sig på flera avgörande sätt från RBMK-typen i Tjernobyl, där en omfattande kärnkraftsolycka inträffade 1986. VVER använder vatten både som kylmedel och moderator medan RBMK-reaktorerna hade grafit som moderator.

VVER-1000 har en reaktorinneslutning till skillnad från RBMK. Ytterligare en avgörande skillnad är att VVER-1000 har en negativ voidkoefficient som gör att ökad ånghalt inte leder till ökad effekt, med de katastrofala följder som Tjernobylolyckan gav upphov till.

Därmed har inte VVER-1000 samma brister som RBMK-reaktorerna, men kärnexperten Mariana Budjeryn vid Harvard konstaterar också att ”inget system är designat för ett fullskaligt krig, och det finns inget sätt att förutse allt som kan hända i ett kärnkraftverk.”

Här är hela artikeln.

4 mars:

Ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja under rysk kontroll

Ryska styrkor har tagit kontroll över det stora kärnkraftverket Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Angreppet utlöste en brand och atomenergiorganet IAEA vill medla i konflikten.

Här är hela artikeln.

4 mars:

Expert: Haveri vid Zaporizjzja kan bli värre än Tjernobyl

Ett haveri vid jättekärnkraftverket Zaporizjzja skulle kunna få förödande konsekvenser. ”Jag är personligen extremt oroad”, säger kärnexperten Mariana Budjeryn vid Harvard.

Det värsta tänkbara scenariot är om både kylsystemet och det inneslutande höljet skadas samtidigt.

– Då kan vi se någonting som är mycket värre än Tjernobyl, säger hon.

Här är hela artikeln.

2 mars:

Ukraina begär ”omedelbar hjälp” för att skydda kärnkraftverk

Ukrainas kärnkraftsmyndighet har begärt hjälp från det internationella atomenergiorganet IAEA med att skydda sina anläggningar.

Begäran gäller både den katastrofdrabbade anläggningen i Tjernobyl såväl som landets aktiva kärnkraftverk.

Ryska styrkor säger sig kontrollera området runt anläggningen i Zaporizjzja. På krigets första dag intog Ryssland Tjernobyl efter hårda strider.

Här är hela artikeln.