Energi

Han utmanar alla att bli solcellsägare

Jonas Nordströms gata i Uppsala kan vara den solcellstätaste i landet. 35 procent av husen har paneler på taket. Foto: Jörgen Appelgren
Jonas Nordström hjälper privatpersoner med administrationen när de vill skaffa solceller. Här besöker han grannen Kerstin Christoffersson. Foto: Jörgen Appelgren

Jonas Nordström retade sig på att så få villaägare har solceller. Därför samlade han sina grannar för att göra gruppinköp av solpaneler. Nu tror han att han skapat solcellstätaste gatan.

Publicerad

För drygt ett år sedan var det bara Jonas Nordströms familj som hade solceller på Skrindvägen i Uppsala. Nu blänker solpaneler på åtta hustak.

– Det är 35 procent av alla hus på gatan. Jag tror att det är Sveriges solcellstätaste gata, säger han.

Engagemanget springer ur ilska. Han blev provocerad när hans grannar inte satte upp solceller, trots att han hade visat att det fungerade.

– Vi bor i hus med perfekt läge, men ingen följde efter. Det är orimligt att det går så sakta. Den globala medeltemperaturen ökar hela tiden men samtidigt installeras inte solceller tillräckligt snabbt.

Nu arbetar han med att få till stånd gruppinköp av solceller till privatpersoner. Administrationen kring bidrag och elförsäljning sköter han gratis åt husägarna.

– Genom gruppavtal får man ett bra förhandlingsläge och man kan pressa priset 10–15 procent. Ännu större potential får man om alla kunder bor i hus av samma sort, och helst ska köpet handla om minst tio hus, säger han.

Läs mer:

Från början drev han verksamheten på ideell basis, men genom provision på försäljningen från leverantörer kan han nu försörja sig på halvtid. På 1,5 år har han hjälpt 100 hushåll i Uppsala med omnejd att skaffa solceller. Målet är att inspirera 2 020 hushåll till solcellsköp till år 2020. Lyckas han med det har han uppfyllt en tredjedel av Uppsala kommuns miljömål.

Jonas Nordström drivs av en önskan att ge sina barn en bättre framtid, med ett stabilt klimat. Men han ville också utveckla en metod för att få fart på omställningen till förnybar elproduktion.

Det tycker han att han har hittat nu, med gruppinköpen.

Men egentligen anser han att kommunernas energirådgivare borde göra det han gör.

– Kommunerna tror att bara genom att sätta upp ett mål så kommer folk att montera solceller. Men få företag marknadsför sig aktivt mot privatpersoner, det är för tidsödande. Och kommunerna skickar inte ut någon information. Hur ska det då kunna bli någon solcellsrevolution, frågar han sig.

Det finns flera hinder för solcellsrevolutionen. Jonas Nordström retar sig bland annat på den krångliga administrationen.

– Det är alldeles för komplicerat för folk som ska köpa en sak en gång i livet. Man måste söka bygglov och ansöka om elcertifikat och bidrag, säger han.

Läs mer:

Men den allra största källan till frustration är reglerna för skattereduktion för den elektricitet som matas ut till elnätet. Reglerna innebär att villaägaren bara får skattereduktion om han eller hon köper in lika mycket el från ett elbolag som matas ut på nätet. Om mer el matas ut än vad som köps in, blir det ingen skattereduktion för den del som utgör överskottet.

– Den regeln är jättekorkad. Den betyder att man inte får sätta upp solceller på hela taket om man inte gör av med all el. Därför väljer många att bara täcka en del av sitt tak med solceller.

Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. Foto: Oskar Lürén

Men alla solcellstimmar som matas ut på nätet borde väl belönas?

– Jo, men det gör de redan, i och med att de får elcertifikat. Det är huvudstödet för förnybar elproduktion, säger Gustav Ebenå.

Elcertifikatsystemet innebär en extra intäkt för leverantörer av förnybar el. På sistone har dock elcertifikaten sjunkit kraftigt i pris.

Vore det inte bra om skattereduktionen omfattade all el som villaägare levererar till nätet?

– Då blir frågan varför staten ska stötta villaägare och solenergi mer än till exempel bioenergi eller vindkraft via elcertifikatsystemet, som främjar det som är billigast. Än så länge är inte solenergi billigast. Men det är ett politiskt beslut, säger Gustav Ebenå.

Trots byråkratin anser Jonas Nordström att det både är lönsamt och klimatsmart för privatpersoner att installera solceller.

Läs mer:

Men han anser att det finns många myter att slå hål på när det gäller solceller i Sverige. Den vanligaste missuppfattningen är att man måste ha ett perfekt tak i söderläge för att tjäna på solceller. Jonas Nordströms erfarenheter visar att det ekonomiskt sett bara skiljer 10 procent mellan olika hus.

– Och ett tak i östvästligt läge, med solpaneler på båda sidor, får sol både på morgonen och kvällen, när elen är som dyrast. Det tror jag är det bästa läget på lite längre sikt, säger han.

Nu ska Jonas Nordström försöka lansera sin metod över hela landet. Han vill söka upp andra solcellsentusiaster som kan bedriva ett liknande arbete på andra orter.

– Det är så oerhört bråttom att ställa om energisystemet. Men jag kan inte åka land och rike runt, så jag vill bilda ett nätverk av solcellsambassadörer, säger han.

Samtidigt skickar han med en utmaning till Ny Tekniks läsare:

– Finns det någon gata i Sverige som är solcellstätare än min? Det skulle jag vilja veta.

Uppsalas solenergimål

Ålder: 47 år.

Aktuell: Driver Uppsala Solenergiprojekt.

Familj: Fru och fem barn, varav två bor hemma.

Utbildning: Materialkemist från Stockholms universitet.

Tidigare arbeten: Projektledare för en informationskampanj om Agenda 21, miljö- och internetkonsult samt omvärldsanalytiker.

Uppsala kommun har som målsättning att solceller och solfångare med en total installerad maxeffekt på 30 MW ska installeras till år 2020. Det motsvarar ungefär 6 000 villatak.

Till år 2030 ska maxeffekten för solenergi motsvara 100 MW om Uppsala uppfyller sitt miljömål.