Energi
Han ser till att Sverige får ljus
Så ser den nya indelningen av elområdena ut från den 1 november 2011. Foto: Berne Lundkvist/Sydkraft
Ett tiotal personer styr det svenska elnätet från Sundbyberg. Men när kvicksilvret sjunker i södra Sverige kan de inte göra mycket åt elbristen. Därför höjs elpriserna i syd. Först 2018 ska en ny länk få bort flaskhalsarna i nätet.
När Ny Teknik passerat säkerhetskontrollen och får komma in i kontrollrummet på Svenska Kraftnäts huvudkontor är morgonpiken avklarad och allt är ganska lugnt. Men de senaste veckorna har varit svettiga, enligt driftchefen Erik Ek.
– Vi är bäst under press, säger han.
Situationen den senaste tiden har varit exceptionell med sex av tio kärnkraftreaktorer avstängda. Oljekraftverket i Karlshamn har fått rycka in för att klara elförsörjningen i södra Sverige.
– Det hör till ovanligheterna att vi tvingas sätta in reservkraft redan i september. Under de tuffaste timmarna har vi även fått köpa kraft från Själland och Tyskland, säger Erik Ek.
Samtidigt svämmar vattenmagasinen över i norr, men ledningarna klarar inte att föra ner hur mycket vattenkraftsel som helst från norr till söder. Problemet är tre flaskhalsar – eller snitt, som det heter i branschen. I stort sett dagligen blir det fullt i ett eller flera snitt.
– Mitt jobb är att se till att det ändå lyser i hela Sverige, säger Erik Ek.
Den värsta flaskhalsen är den som går söder om kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals. Söder om den här linjen finns 20 procent av elförbrukningen, men bara sju procent av produktionen. Huvudorsaken till underskottet är nedläggningen av de två Barsebäcksreaktorerna.
Att starta reservkraftverk och köpa dyr el från utlandet är de sista utvägarna när elen inte räcker till. Men det Erik Ek först gör är att strypa exporten till Danmark, Tyskland och Polen.
När nu systemet med elområden införs från och med den första november kommer det inte längre att finnas några exportrestriktioner. I stället får marknaden styra elpriset. Sydligaste Sverige får då räkna med ett högre elpris när det blir fullt i de svenska ledningarna.
Den nya elförbindelsen Sydvästlänken kommer att förbättra situationen när den södra delen står klar om cirka fyra år. Förespråkarna för elområden pekar på att prisskillnaderna samtidigt kommer att sätta fart på utbyggnaden av ny kraftproduktion i södra Sverige.
Kritikerna anser dock att det är orättvist att de boende i södra Sverige ska få betala med ett högre elpris för att det finns flaskhalsar i elsystemet.
På frågan om vad Erik Ek anser om indelningen i elområden svarar han:
– Rent tekniskt är det en bättre lösning genom att marknaden får styra i stället för att vi som nu får strypa exporten.
Så styrs elnätet
Driftteknikerna i kontrollrummet på Svenska Kraftnät ansvarar för att det råder balans i elenergisystemet. Det måste hela tiden produceras lika mycket el som det förbrukas.
Vid rätt balans i systemet är frekvensen i nätet 50 Hertz och på en tavla i kontrollrummet visas hela tiden kraftsystemets aktuella frekvens.
Om elproduktionen plötsligt minskar, till exempel genom att en kärnkraftsreaktor oplanerat stängs ner, sjunker frekvensen. En frekvensreserv i form av en redan rullande vattenkraftsturbin ökar då automatiskt sin produktion.
Samtidigt kastar sig den ansvarige i kontrollrummet på telefonen för att få igång mer produktion i det nordiska kraftsystemet som kan kompensera bortfallet.
Räcker inte det köper Svenska Kraftnät in el från utlandet.
På samma sätt måste mer produktion sättas igång om elförbrukningen blir högre än beräknat.
Kommer det in mer el än beräknat i systemet, till exempel om väderprognoserna underskattat vindhastigheterna, så måste en del kraftproduktion stängas av. Vattenkraften är den mest flexibla kraftkällan och används för att balansera ojämnheter i såväl vindkraften som elförbrukningen.
När Sverige har överskott på el exporteras den till grannländerna. Svenska Kraftnät bestämmer en dag i förväg hur mycket el som kan exporteras nästföljande dag.
Men flaskhalsarna i elsystemet begränsar exporten söderut till exempelvis Danmark, Tyskland och Polen. Hur mycket el länderna får köpa står i dag i proportion till kapaciteten på respektive utlandsförbindelse och påverkas inte av marknadspriset.
När Sverige från och med den första november delas in i elområden kommer exporten inte längre att begränsas på samma sätt som i dag. Det blir istället priset som styr elhandeln. Elen går till området med störst efterfråga, det vill säga högst pris. När det är brist på el i Sydsverige kommer detta område få ett högre elpris.
De flest bedömare räknar med en prisskillnad på fem-sju öre per kWh mellan norra och södra Sverige men periodvis kan skillnaden bli betydligt större.