Han rasar mot nya ledningen

Den 60 mil långa Sydvästlänken är den största utbyggnaden av det svenska stamnätet på 30 år. Kostnaden beräknas till 7-8 miljarder kronor.

Nu växer motståndet mot projektet i trakterna runt Motala, där en växelströmsledning ska dras i en ny sträckning runt sjön Boren, över Motala ström och Göta kanal.

- Ledningsgatorna blir över 40 meter breda, dessutom bildas det ett 200 meter brett band längs ledningen där det inte går att bo, säger lantbrukaren Mats Weinesson.

Han är aktiv i LRF, ledamot för Moderaterna i Motalas kommunfullmäktige och en av de tongivande motståndarna mot Svenska Kraftnäts, SVK, planer.

Han får själv en ledningsgata genom sin skog. Andra lantbrukare får ledningarna över sina åkrar och i närheten av sina gårdar.

- Svenska Kraftnät driver det här projektet hårt och gör allt de kan för att hålla undan information från oss motståndare. Samrådsmötena är bara ett spel för gallerierna, säger Mats Weinesson.

Han anser att det finns ett mycket bättre alternativ än en nästan 20 mil lång växelströmsledning över skog och mark mellan Nässjö och Hallsberg:

- En nedgrävd likströmsledning innebär smalare ledningsgator och mindre strålning.

Mats Weinesson får stöd av LRF centralt. Björn Galant, ansvarig för infrastruktur på LRF, anser att det finns en rad kostnader för samhället som måste räknas in i kalkylen, när man bygger luftledningen:

* Strålningen från ledningen gör att stora områden på båda sidor ledningen inte kan bebyggas.

* Skog huggs ner längs ledningen (ledningsgatan) och kan inte planteras igen.

* Landskapet blir förstört.

Mats Weinesson och Björn Galant säger att SVK inte gjort någon ordentlig utredning av de samlade kostnaderna för båda alternativen.

Nu hoppas de att Energimarknadsinspektionen (EI) ska kräva en samhällsekonomisk kalkyl av SVK.

- Om Energimarknadsinspektionen säger ja till ledningen tar vi kontakt med våra riksdagsmän och driver frågan vidare så långt det går, säger Mats Weinesson.

Enligt Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät, är en nedgrävd likströmskabel inget alternativ till växelströmsledning.

- Likströmskabel fungerar i söder, där vi bara ska transportera el från en punkt till en annan, säger han.

- I Mellansverige behöver vi få ett starkare och mer maskat växelströmsnät för att klara vindkraften och effektökningar i kärnkraften.

Mikael Odenberg anser att SVK lyssnat på dem som protesterat mot Sydvästlänkens norra del.

- Men var vi än bygger nya ledningar möter vi samma typ av reaktion: bygg inte här eller gräv ner, säger han.