Han får Sveriges Ingenjörers miljöpris

- Jag tror att vi i framtiden kommer att få nya konflikter kring sakfrågor som vi trott att vi lämnat bakom oss för länge sedan. Det handlar om att vi kan komma att behöva bygga vindkraftverk i Sareks nationalpark, bygga ut vattenkraft i Vindelälven eller på olika sätt använda Stockholms skärgård för industriell verksamhet som hamnar och terminaler, säger Henrik Ekman, till Nyteknik.se.

Bakgrunden till Ekmans tankar kommer huvudsakligen från insikten om de kraftigt ökade försörjningskraven som nu är på väg att uppstå på global nivå. Med över 10 miljarder människor på jorden och ökade krav på internationella samarbeten kring försörjningsfrågorna när det gäller exempelvis mat, vatten och energi kommer Sverige att behöva ställa upp mer än idag. Därför fruktar Henrik Ekman att de naturområden som sedan en tid tillbaka betraktats som skyddade mot olika typer av produktion mycket väl kan komma att behövas i ett globalt försörjningssystem. Och där kommer det ofrånkomligen att bli strider, säger han.

Om Ekman får rätt i sin framtida version om nya miljökonflikter återstår förstås att se. Men att han varit tidigt ute vid andra tillfällen är klart. Exempelvis var han redan 1989 med och gjorde den Prix Italia-belönade filmen "Arktisk tragedi" som handlade om utfiskningen i Barents hav.

Sveriges Ingenjörers miljöpris, vilket är på 50 000 kronor, får Henrik Ekman "för sitt mångfacetterade arbete att presentera natur och miljö i text, bild och film. För vetgiriga tv-tittare är han bland annat uppskattad som speaker i många naturprogram. Med sin lugna berättarröst låter han bilderna och de fakta de representerar tala för sig", enligt juryn.

I sammanhanget nämns också Ekmans bakgrund som programledare på Vetenskapens värld och hans nuvarande arbete som inköpare av natur- och vetenskapsprogram på SVT. I övrigt kan nämnas att Ekman mellan 1989 och 1998 var miljöreporter på SVT Aktuellt. Mellan 1981 och 1987 hade han motsvarande tjänst på Svenska Dagbladet. Men så tidigt som år 1974 till 1975 bevakade han miljöfrågor på tidningen Östgöta Correspondenten.

- Redan då var det vissa som var övertygade om att miljöproblemen skulle vara lösta inom en snar framtid. Men sedan, på 80-talet, fick vi i Sverige lära oss att svavelutsläpp från Tyskland påverkade vår miljö i Sverige med försurning av sjöar. På 90-talet kom insikten om att växthusgaser var ett globalt problem.

- Miljöproblem ändras med tiden. Och det är med utgångspunkt från det som tror jag att vi om 25 till 30 år kommer att se konflikter kring landområden som i dag anses som skyddade i Sverige, säger Henrik Ekman, som också ser priset som en uppskattning för många års arbete för att belysa miljöfrågorna i samhället.

Formellt delas priset ut på Sveriges Ingenjörers Miljödag i Stockholm den 29 januari. Tidigare års pristagare är bland annat författaren Kerstin Ekman, klimatforskaren Christian Azar och miljödebattören Stefan Edman. Och inte att förglömma Ny Tekniks nuvarande chefredaktör, Susanna Baltscheffsky 1999.