Energi
Gotlandsbassängen fick nyttig syreinjektion
Förändring av syrehalt i Gotlandsbassängen mellan november 2014 och februari 2015. Foto: Leibnizinstitut
Det kraftiga saltvatteninflödet i Östersjön i december har syresatt de döda zonerna utanför Gotland, kraftigast sedan 1951.
I december 2014 noterade ozeanograferna vid Leibnizinstitutet för Östersjöforskning i Rostock ett ovanligt kraftigt saltvatteninflöde från Nordsjön till Östersjön.
Dessa saltvatteninflöden är viktiga för att syresätta de djupare delarna av Östersjön som oftast är så syrefattiga att de betraktas som döda zoner.
Saltvatteninflödet i december skulle visa sig vara det största inflödet sedan 1951. I december 2014 flödade 198 km3 saltvatten genom Bältsunden och Öresund, 1951 fördes 225 km3 salthaltigt vatten in. Senast Östersjön fick en saltinjektion var i januari 2003, men då flödade endast 97 km3 in.
Direkt efter det senaste saltvatteninflödet var Leibnizforskarna osäkra på hur stor effekt det skulle få på de döda bottnarna längre in i Östersjön.
Nu har en forskargrupp under ledning av Lars Umlauf ombord på forskningsfartyget Alkor genomfört mätningar, bland annat i den stora Östersjöbassängen öster om Gotland.
De konstaterar att det syrerika saltvattnet har letat sig ända upp till Gotlandsbassängen, vilket kommer att innebära en klar förbättring exempelvis för fisket. Eftersom knappast något saltvatten flödat in i de djupare delarna av Östersjön, mer än 90 meter, sedan 2003 har allt syre förbrukats och bildandet av vätesulfid har ökat. Det är dessa delar som populärt brukar kallas de döda zonerna.
Det största inflödet av saltvatten som Leibnizforskarna har uppmätt inträffade i december 1922 då 258 km3 saltvatten flödade in i Östersjön.
Följ Ny Teknik på Facebook!
