Energi
Gas en utmaning vid trafikolyckor
En buss kör fast i en tunnel. Normalt ganska enkelt att åtgärda: släpp ut luften ur däcken, dra ut bussen, klart. Den här gången var det en gasbuss, och stockholmstrafiken lamslogs i tio timmar.
I förra veckan körde en busschaufför i Stockholm fel. Helt plötsligt hade den 3,4 meter höga gasbussen fastnat ordentligt i Klaratunneln.
Bussen hade åtta gasflaskor med 300 kubikmeter biogas på taket. Flera flaskor slogs loss vid fastkörningen, och en började läcka. Räddningsarbetet tog därmed extra lång tid.
– Biogas, alltså metangas, är lättare än luft så läckande gas försvinner upp i luften. I en tunnel kan gasen stanna under taket och bilda en explosiv blandning med luft, säger David Gårsjö på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Nya typer av fordonsbränslen och elhybrider ställer andra krav på räddningsarbete än tidigare. David Gårsjö är expert på säkerhet för gasbränslen, men han vill inte gå med på att de är farligare än något annat.
– När det läcker ut uppstår risker, men det är samma sak med bensin och etanol. Riskerna ser annorlunda ut bara. Det här är bränslen, och det ligger i deras natur att vara brandfarliga. En speciell räddningsinsats kan ta lång tid, men det beror mer på omständigheterna just i det fallet, säger David Gårsjö.
Naturgas och vätgas är lättare än luft och försvinner rakt upp vid en läcka. Gasol och DME är tyngre och lägger sig på marken. Också flytande naturgas kan bilda pölar på marken vid en läcka. Liksom alla flytande bränslen.
– Största risken är om det brinner i fordonet. Vid krock och brand krävs mycket av bränslebehållare och ledningar, men det finns gott om säkerhetsfunktioner. Magnetventiler stänger om fordonet blir strömlöst. Om det brinner så löser säkerhetsventiler ut i trycktankarna innan trycket blir så högt att det är risk att de exploderar. Gasen får brinna i stället.
Till skillnad från en del andra EU-länder har Sverige inga restriktioner för var gasfordon får köra.
– Det finns ingen anledning att ha andra regler än för bensinbilar. Bensin är också brandfarligt, säger David Gårsjö.
Olika förutsättningar vid olika bränslen – från gas till etanol
MSB har i dokumentet ”Räddning vid trafikolycka – personbil” gått igenom eventuella nya risker med el- och hybridbilar, gasbilar och bilar som drivs av E85. De generella råden handlar om att identifiera olika typer av fordon och att undvika att klippa av gasledningar och högspänningskablar, samt att ha komplett skyddsutrustning.
I hybridfordon är den höga spänningen en risk, tillsammans med batterierna. Högspänningskablarna är orangefärgade, och det gäller att inte vidröra, kapa eller öppna en sådan kabel eller en högspänningskomponent. Tillverkare av bilar och batterier menar att det är ”teoretiskt möjligt men mycket osannolikt” att bilens chassi blir strömförande.
Litiumjonbatterier är känsliga för överhettning. Redan temperaturer över 80 grader C är farliga, över 120 grader C finns risker för bristningar, gasutsläpp, brand och explosion. Brand i batteripacken måste kylas och släckas med stora mängder vatten.
I gasfordon är det bränslet i trycktankarna som är en risk. Om det läcker är huvudspåret att låta gasen pysa ut. Detsamma gäller om säkringar har löst ut och gasen brinner, spärra av 50 meter runt fordonet och låt gasen brinna ut.
Etanol sägs vara brandfarligare än bensin, men prov som utförts på SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut) visar att E85 beter sig ungefär som bensin ur brandsäkerhetssynpunkt. Etanol kan vara mer lättantändlig än bensin, och skumsläckning är inte lika effektiv som mot bensinbränder (eftersom etanolen är vattenlöslig och bryter ner skumblåsor). Vid släckning av ren etanol kan man i stället använda vatten (som är olämpligt vid bensinbränder).
