Fulgurit avslöjar energin i åskblixt

Fulgurit, även kallat blixtrör, bildas av ett blixtnedslag i sandig mark under ett åskväder. Blixten hettar upp sanden så att den smälter och formar sig till ett förglasat rör runt blixten. Röret kan ha en diameter på några millimeter upp till flera centimeter, och längden kan bli flera meter. Röret är dock mycket sprött.

Fenomenet är vanligt i ökenområden och särskilt i södra Florida, där forskare vid University of Florida har samlat in 250 fulguriter i Polk County, ett område som drabbas av tusentals blixtnedslag varje år.

Professor Matthew Pasek och hans forskargrupp har utvecklat en metod att mäta hur mycket energi använts när fulguriter bildas. Energin mäts i megajoule och Pasek gör en jämförelse med andra energianvändare:

- En megajoule används för att värma mat i en mikrovågsugn i 20 minuter, eller att ha en 60 W glödlampa tänd fyra timmar. Vid ett blixtnedslag produceras mer än 20 MJ/m, säger han.

En blixt kan ha mycket hög spänning och hetta upp omgivningen kring nedslaget till mer än 30000 Kelvin. Material som träffas hettas upp till temperaturer över dess förångningsnivå. Vid den snabba avkylningen efteråt bildas fulgurit.

Enligt Pasek slår blixtar ned på jorden 45 gånger i sekunden. Mellan 75 och 90 procent av nedslagen sker över land. Sannolikt bildas tio fulguriter per sekund globalt sett.

Forskningsresultaten ska bland annat användas för att hitta effektivare åskskydd i områden med hög åskrisk. Resultat av forskningen har publicerats i Scientific Reports.