Energi
Framtidens kärnkraft
Efter att ha skrotats och lagts i malpåse har drömmen om bridreaktorn väckts till liv i Sverige. Bridreaktorn är bränslesnål och ger kortlivat avfall. Men tidigare modeller var dyra och osäkra, och blev till slut politiskt omöjliga.
På KTH sitter professor Janne Wallenius och skissar på framtidens bridreaktor, det som kallas fjärde generationens kärnreaktorer:
- Det som skiljer från förra gången är ett par teknologiska framsteg: dels den säkrare blykylningstekniken, dels nya typer av stål som klarar de höga kraven, säger han.
Till skillnad från dagens lättvattenreaktorer, som går på lättkluvet anrikat uran, använder de snabba reaktorerna upparbetat kärnavfall som bränsle. Men för att det ska funka måste neutronerna från kärnklyvningen vara så snabba att det svårkluvna bränslet kan tändas.
Men då duger inte vatten som kylmedium, eftersom det bromsar neutronerna. Endast en handfull ämnen, som natrium, helium och bly, släpper igenom neutronerna med full fart. Och det ställer till med problem, som höga temperaturer, korrosiva miljöer och nötande material. Nya konstruktionsmaterial, som tål den tuffa miljön, är ett måste.
- I Sverige har vi valt att satsa på en blykyld reaktor, säger Janne Wallenius.
- Vi tror rent tekniskt på den.
Bly är ett säkrare kylmedium än natrium, som reagerar kraftigt med vatten och därför kräver extra isolerande värmeväxlare. Blyet har också fördelen att expandera kraftigt vid uppvärmning, vilket gör att det cirkulerar av sig självt med konvektion genom härden.
I Europa planeras en forskningssatsning på runt hundra miljarder kronor på tre olika typer av snabba reaktorer. Främst natriumkylda reaktorer, som fransmännen har stor praktisk erfarenhet av. Men också blykylda och gaskylda reaktorer. Enligt planerna ska en blykyld forskningsreaktor stå klar 2022.
- Det vore förnämligt om Sverige satsade pengar i det projektet, säger Janne Wallenius.
Vid Myrrha-reaktorn, som har en termisk effekt på 100 megawatt, ska fullskaliga tester göras på hur materia och bränsle beter sig i en blykyld reaktor. Tre, fyra år senare ska en elproducerande blyreaktor på 100 megawatt, byggd av det italienska företaget Ansaldo, tas i drift.
Janne Wallenius har också egna planer på ett reaktorbygge i Sverige för att prova tekniken med blykylning. Den ska vara säker och kunna köras i realistiska temperaturer. Och den ska inte bara användas för materialtest, utan också kunna användas för att utbilda studenter i reaktorkörning.
- Jag har gjort en egen design på en tvåmegawattare som skulle passa här, säger han.
Bill Gates satsar på bridtekniken
Bill Gates satsar ett par hundra miljoner av sina femtio miljarder dollar på att utveckla en bridreaktor. Han är numer huvudägare i Terrapower, ett företag som ska bygga en natriumkyld reaktor av TWR-typ (travelling wave reactor). Bill Gates hoppas att reaktorn kan vara i kommersiell drift om fyrtio år. Janne Wallenius anser att Bill Gates reaktor visserligen fungerar, men att den inte alls är lika effektiv som moderna bridreaktorer.
