Forskare: De blir litiumets motsvarighet till Opec

Enligt prognoser förväntas den globala produktionen av elbilar ha vuxit 30 gånger till år 2030. Elektrifieringen riskerar dock att bromsas av bristen på litium till bilarnas batterier – men nu väcker en ny fyndighet i Mali hopp bland biltillverkarna.

Geologer från australiensiska Biriman och brittiska Kodal Minerals uppger att marken innehåller 694 000 ton litium. Som jämförelse anses den största enskilda fyndigheten, som finns i Chile, ligga på 7,5 miljoner ton. Svenska forskare vill dock dämpa förväntningarna.

– Traditionellt sett brukar de initiala siffrorna vara ganska väl tilltagna, och när brytningen väl är igång så ger fyndigheten ofta mindre än vad man hade uppskattat, säger Mikael Höök, forskare vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling på Uppsala Universitet.

Han poängterar också att resan från fynd till brytning och sedan vidare ut i produktion är lång. Det kan ta tio år innan gruvan i Mali producerar något – och inte ens då är det säkert att metallen faktiskt når marknaden. Men vad kommer då fyndet innebära när gruvan väl har börjat leverera?

– Det kan betyda något för Mali, men det behöver inte betyda något globalt. Om Kina köper upp fyndigheten och får monopol på den så är det inte säkert att litiumet kommer ut på marknaden. Och det kan mycket väl bli ett kinesiskt ägande även om det är ett australiensiskt gruvbolag som har upptäckt fyndigheten. säger Mikael Höök

"Kan ta tio år att få upp litiumet ur marken"

Etikfrågor kring utvinningen av den metall som hamnar i allt från bilar till mobiltelefoner har seglat upp på dagordningen, och Uppsalaforskaren konstaterar att det alltid finns alltid problem kring gruvbrytning i utvecklingsländer. Mali är inte lika illa som Kongo, men oavsett detta så kommer det röra sig om en helt annan sorts gruvverksamhet än vad man exempelvis har i Chile.

Bilindustrin flaggar för råvarubrist men det är inte alla som håller med. Duncan Kushnir är forskare vid Department of Human Geography/Circle på Lunds universitet. Han har tillsammans med Björn A Sandén publicerat rapporten The time dimension and lithium resource constraints for electric vehicles. Duncan Kushnir anser att det finns tillräckligt med litium, förutsatt att vi inte byter ut hela fordonsflottan mot el. Den stora frågan är hur snabbt råvaran kan utvinnas. När brytningen i Mali väl är igång så kommer fyndighetengöra ett ganska litet avtryck

– Det handlar dels om logistik, att få upp litiumet ur marken, och det kan ta tio år. En fyndighet på 694 000 ton kan kanske ge 4 000-5 000 ton om året om den är under jord, och dubbelt om det är ett dagbrott. Men det kommer krävas hundra gånger så mycket varje år om vi ska ersätta hälften av alla nya bilar med elfordon till år 2035. Då kan inte alla köra sin egen Tesla, utan det kommer behövas en viss andel bildelning. Men om vi vill ersätta hela fordonsflottan med elbilar så har vi problem – då kommer det inte gå att få fram litiumet nog snabbt, säger Duncan Kushnir.

Fyndigheterna finns på ett antal kontinenter, men enligt Duncan är det Chile och Argentina och som kommer dominera utbudet – och förmodligen styra priset. De två länderna utvinner sitt litium ur vattenreserver som ligger under uttorkade saltsjöar, så kallad ”brine mining”. Vattnet pumpas ut i dammar där det stegvis får dunsta till allt högre koncentrationer. Den soppa som till slut blir kvar processas sedan kemiskt och mekaniskt till litiumkarbonat i pulverform. Enligt gruvindustrin ska utvinningen ha en liten miljöpåverkan, vilket inte kan sägas om traditionella gruvor.

– Vi kommer bli beroende av produktionen i Chile och Argentina. De kan avgöra hur mycket brine de vill ta upp ur marken, och de kommer bli det nya Opec, säger Duncan Kushnir.

Opec är en oljekartell där 14 oljeproducerande länder samarbetar.

Även Bolivia har fyndigheter som kan utvinnas på samma sätt, men ”brine mining” kräver mycket vatten – och det lilla som finns används av jordbruket. Chile och Argentina har däremot en god vattentillgång och källorna ligger på hög höjd vilket ger en effektiv avdunstning.

Exempelvis ligger Argentinas Salar de Olaroz på 4 000 meters höjd i Anderna, granne med Atacamaöknen som en av världens torraste platser. Under saltlagret når vattenreserven ned till en kilometers djup. Gruvan kan för närvarande utvinna 17 500 ton litiumkarbonat per år, men källan går 200 meter under dagens maximala borrdjup så en enorm resurs ligger för närvarande orörd. Se filmen om anläggningen här:

Med jämna mellanrum presenteras forskning kring alternativa batterilösningar som inte använder litium. Både Höök och Kushnir ser det som högst osannolikt att en kommersiell produkt kommer kunna lanseras inom de närmaste tio åren, och Duncan anser att litiumfria batterier aldrig kommer kunna prestera lika bra som originalet.

– Den alternativa teknik som hoppas ersätta litiumjonbatterier är inte lika bra. Litium är det bästa ämnet i det periodiska systemet, med den lättaste atomen, och tyvärr kommer inget annat ämne göra jobbet bättre, säger Duncan Kushnir.