Förgasning ger mer el ur sopor

Varje timme kör två fullastade lastbilar genom grindarna till kraftvärmeverket i Lahtis, totalt 250 000 ton avfall per år. I andra änden kommer 600 gigawattimmar fjärrvärme och 300 gigawattimmar el ut.

Andelen el är alltså drygt 30 procent, en jämförelsevis hög siffra. Få traditionella kraftvärmeverk, som eldar avfall, kommer ens upp i 20 procent. Det är goda nyheter för energibolaget Lahti Energia, eftersom el ger bättre betalt än värme.

Det höga elutbytet beror på en ny process där avfallet inte förbränns direkt. I stället förgasas avfallet till en blandning av gaser, däribland metan, vätgas och koloxid. Sedan kyls och ­filtreras gasblandningen innan den ­förbränns i hög temperatur. Kraftvärmeverket här i Lahtis är en demonstrationsanläggning, först i världen med att förgasa avfall i stor skala, enligt finska Metso som utvecklat tekniken. Investeringen uppgår till närmare 1,5 miljarder kronor.

Lahti Energia betalar för avfallet, som samlas in från företag, byggen och hushåll. Kvalitetskraven är hårda. Energiinnehållet ska vara högt, och materialet ska inte kunna återvinnas på annat sätt. Trä och kladdiga pappers- och plastförpackningar är prima bränsle. Matrester, sten, glas och metall ska vara utrensat före leverans. Fukthalten mäts. Energibolaget vill inte betala för vatten.

– Vi tar prover på varje last och vet exakt vad som kommer in i vår anläggning, säger Jaana Lehtovirta, som är talesperson på Lahti Energia.

Söndertrasade pizzakartonger, yoghurtburkar och träbitar skymtar förbi på transportbandet, som leder till två 30 meter höga förgasare där bränslet omvandlas till gas vid 900 grader. Men gasen är oren. Klor, zink och alkalimetaller kan orsaka svår korrosion i förbränningspannan. Därför kyls gasen ner till dryga 400 grader, så att de oönskade ämnena övergår i fast form och kan fångas i enorma keramiska filter.

Den renade gasen strömmar sedan till förbränningspannan. Eftersom de korrosiva ämnena är borta kan gasen förbrännas i hög temperatur och högt ångtryck, 540 grader och 121 bar, vilket ger mer el i ångturbinen.

Metso, som startade Lahtis-projektet för cirka tio år sedan, har stora förhoppningar på att sprida den nya gasifieringstekniken till fler länder, däribland Sverige. Energibolagen i Sverige investerar stort i kraftvärme. Ett nytt kraftvärmeverk per månad ska tas i drift det närmaste året, enligt en sammanställning av branschföreningen Svebio och tidningen Bioenergi.

En av de största satsningarna gör Mälarenergi i Västerås som investerar 2,8 ­miljarder kronor i en ny förbränningsanläggning för avfall och biobränsle. Den tas i drift 2014 och ska kunna ta emot 480 000 ton avfall per år. De övervägde att satsa på förgasning, men avstod.

– Tekniken var inte beprövad i stor skala och det fanns ingen som kunde leverera en så stor förgasningsanläggning inom vår tidplan, säger Niklas Gunnar, affärsområdeschef för Mälarenergi.

Trä och kladdiga pappers- och plast­förpackningar är prima bränsle. Soporna Jaana Lehtovirta håller i förgasas och filtreras för att sedan brännas i kraftvärmeverket och ge både el och fjärrvärme.