Föreslår skatt på att elda sopor

Det ska bli mindre lönsamt att använda sopor som bränsle för el- och värmeproduktion, vill regeringen. Syftet är att minska utsläpp av koldioxid, och styra avfallshantering mot bättre återvinning.

På onsdagen lade en statlig utredning fram förslaget att anläggningar för avfallsförbränning ska beläggas med en ny skatt på 100 kronor per ton avfall som tas emot. Men utredaren Petter Classon menar att en ny skatt inte kommer att ha de styreffekter som regeringen vill se.

– Man vill att en större del av vårt avfall ska gå till materialåtervinning. Men den effekten får man inte med en skatt, säger Petter Classon.

Varför inte?

– Avfallet är som en flod, eller en ström, som rinner fram. Den startar hos privatpersoner och företag. Skatten skulle tas ut i slutet av den strömmen, på anläggningarna.

Att utredningen ändå lägger fram ett sådant förslag beror på direktivet – där sägs tydligt att ett skatteförslag ska presenteras.

– Så oavsett vad vi i utredningen tycker måste vi ändå lämna ett förslag, säger Petter Classon.

Läs mer: ”Avfallsförbränning – en klimatpolitisk gökunge”

I Sverige kommer nära 10 procent av elproduktionen från värmekraft. I fjärrvärmesystemen står förbränning av avfall för en fjärdedel.

I Sverige har mängderna avfall som förbränns ökat mycket de senaste decennierna. 2016 eldades 6 miljoner ton avfall för el- och värmeproduktion. Anläggningarna levererade drygt 18 TWh under 2016. I takt med en ökad avfallsförbränning har också utsläppen av koldioxid från anläggningarna ökat.

Utredningen föreslår också en ny skatt på 50 kronor per kilo kväveoxid som släpps ut från en förbränningsanläggning. Skatten ska ersätta dagens system med en kväveoxidavgift.

Cementa är ett av de företag i Sverige som är beroende av avfallsförbränning för sin industriprocess. Varje år förbränns 200 000 ton avfall för att producera el till cementtillverkningen.

Två nya skatter skulle få stora negativa konsekvenser, anser företaget.

– För vår del är båda förslagen direkt kontraproduktiva. Med dagens produktion kan det innebära 120 miljoner kronor i skatt, det är 5-6 procent av vår omsättning, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetsansvarig på Cementa.

Avfallsförbränning har gjort att Cementa har kunnat fasa ut kolkraft.

– Det är ett sätt att komma bort från fossilt bränsle, och ett sätt att ta hand om avfall som inte går att göra sig av med på annat sätt, säger Karin Comstedt Webb.

Läs mer: Siktar på eldrift av cementfabriker

Båda skatterna ska, om de blir verklighet, gälla anläggningar som har en större installerad effekt än 5 MW.

I dag finns en kväveoxidavgift, som betalas per kilo utsläpp av kväveoxid. Pengarna fördelas sedan tillbaka till företagen som ingår i systemet, där den som har släppt ut minst per levererad kilowattimme får tillbaka mest pengar.

I det nya förslaget blir det fler som behöver vara med och betala skatt än i avgiftssystemet.

– Det här förslaget får en större styreffekt, eftersom basen breddas, säger Petter Classon.