Energi
Flera fluorkemikalier i Försvarets brandskum
Anna Kärrman Foto: Örebro universitet
I det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använder finns minst två olika fluorkemikalier. Det visar en analys vid Örebro universitet. Kemikalierna är farliga för miljön och misstänks kunna skada hälsan.
Giftiga fluorkemikalier har förorenat dricksvattnet på flera ställen i landet, bland annat Kallinge, Uppsala och Tullinge, och orsaken tros vara de brandsläckningsskum som Försvarsmakten har övat med intill vattentäkterna.
Det är bakgrunden till att Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett Örebrokemisten Anna Kärrman i uppdrag att analysera ett 20-tal av dagens vanligaste brandskum.
Hennes studie är ännu inte helt avslutad, men hon har lyckats ta fram några resultat för det brandskum som Försvarsmakten använder, Sthamex AFFF 3%.
Produktinformationen från tillverkaren säger endast att brandskummet innehåller ”fluorerade föreningar”, men Anna Kärrmans analyser visar att det finns minst två olika fluorkemikalier i skummet.
Den ena är 6:2 FTAB, fluortelomersulfonamidalkylbetain, som utgör en av huvudingredienserna. Den andra är 6:2 FTS, fluortelomersulfonat, som finns i mindre koncentrationer.
- Vi har inte jättemycket information om 6:2 FTAB och dess egenskaper. Men det vi vet är att den faktiskt inte är stabil, säger Anna Kärrman.
6:2 FTAB bryts ner till 6:2 FTS, som i sin tur bryts ner till två extremt långlivade ämnen (se faktaruta). Den ena nedbrytningsprodukten har visat sig kunna ge leverskador och störd reproduktionsförmåga i djurförsök.
Det kan också finnas fler fluorkemikalier i Försvarets brandskum. Anna Kärrmans analys ska avslutas under våren.
Försvarsmakten utreder just nu möjligheten att byta ut sitt brandsläckningsskum mot ett alternativ utan fluortillsatser. Det har Ny Teknik tidigare berättat om, mot bakgrund av att flygplatsoperatören Swedavia bytte till ett fluorfritt brandskum för flera år sedan. Försvaret har tidigare hänvisat till behovet av att snabbt kunna släcka en flygplansbrand i deras verksamhet på grund av att stridsflygplanen är trånga och ibland även bär vapen.
Enligt Folke Borgh, chef på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet, används det fluorhaltiga brandskummet i begränsad omfattning.
- Det används vid några få, enstaka övningar på den centrala övningsplatsen i Halmstad. Annars är det avsett för skarpa lägen om det skulle ske ett haveri, säger han.
I sin analys av brandskum har Anna Kärrman sett att det är fluortillsatser i form av ”6:2-kemikalier” som dominerar. Med det menas kemikalier där sex atomer i kolkedjan har fluor bundet till sig, medan två kolatomer har väte knutet till sig.
Dessa kemikalier anses något bättre än värstingen bland fluortillsatserna, PFOS, perfluoroktansulfonat, som förbjöds år 2006, eftersom de inte ansamlas i kroppen lika mycket. Men Anna Kärrman tycker ändå inte att de är tillräckligt säkra:
- 6:2-ämnena saknar den bioackumulerande förmågan men exponeringen kommer att finnas där även om ämnena inte stannar i kroppen lika länge. Det är olika nyanser av dåligt, säger hon.
Anna Kärrman anser därför att samhället måste sluta använda fluortillsatser av den här typen.
- Finns det brandskum som är lättare att bryta ner som också gör jobbet, då är det ingen fråga, då ska man byta ut fluorskummen, säger hon.
6:2 FTAB och 6:2 FTS
- 6:2 FTAB bryts ner till 6:2 FTS, som i sin tur bryts ner till perfluorhexansyra, PFHxA, och perfluorpentansyra, PFPeA, som är extremt långlivade i miljön.
- PFHxA har i höga halter visat sig kunna ge leverskador och störd reproduktionsförmåga i djurförsök. Eftersom PFPeA har en liknande molekylstruktur är det troligt att den kan ge samma typ av skador.
- Både 6:2 FTAB och 6:2 FTS består av kolkedjor där sex atomer har fluor bundet till sig, medan två kolatomer har väte kopplade till sig.
- 6:2 FTAB är totalt sett en större molekyl med 13 kolatomer, där den ena änden utgörs av en så kallad 6:2-del.