EU-toppen Timmermans om gasimport från Qatar: Vi ska inte ha några tabun

EU-kommissionen har presenterat en plan för att göra sig mindre beroende av rysk energi. Ambitionen är att EU 2030 ska klara sig helt utan leveranser från Ryssland.

I planen föreslås att medlemsländerna får krav på sig att fylla på sina gaslager ordentligt till den 1 oktober varje år. Samtidigt betonas vikten av att öka leveranserna av flytande naturgas, LNG, från andra länder.

Men ambitionen är också att användningen av fossila bränslen ska minska i hushåll, byggnader och industri. Det ska göras genom energieffektivisering, ökad satsning på förnybar energi och elektrifiering.

”Vi vet inte vad alternativen kommer att kosta”

En del har befarat att kriget i Ukraina kan leda till en återgång till kolkraft i EU. Men EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans bedömer att omställningen till förnybar energi kommer att gå fortare på grund av kriget.

– Det kanske saktar ner andra saker men det kommer att snabba på energiomställningen på grund av insikten att vi mycket snabbare måste avbryta vårt beroende av rysk gas. Europa måste bli mer självförsörjande, och det enda sättet vi kan bli det är genom förnybar energi eller kärnkraft. Vi har inte mycket gas och vi har ingen olja, säger han till Ny Teknik under sitt besök i Sverige på fredagen.

Ni har sagt att Europa kan klara sig utan import av rysk energi år 2030, men hur mycket kommer det att kosta?

– Det är alltid en kostnad inblandad, men att precisera den är omöjligt. Vi vet inte vad alternativen kommer att kosta. Vi kommer att teckna långsiktiga LNG-kontrakt med många andra leverantörer, men vi vet inte vad priset blir på den LNG:n, säger han.

”Jag tycker att kriget ändrar allt”

Frans Timmermans besökte Sverige under fredagen bland annat för att delta i en ceremoni för att signera avtalen om EU-pengar till två svenska omställningsprojekt, stålindustrins satsning Hybrit och Stockholm Exergis projekt om minusutsläpp.

Projekten var två av sju teknikprojekt som i slutet av 2021 fick veta att de skulle få dela på 1,1 miljarder euro, alltså ungefär 11 miljarder kronor, från EU:s innovationsfond.

I samband med ceremonin svarade Frans Timmermans på frågor från svenska journalister och fick frågan om kriget i Ukraina leder till att energialternativ som tidigare var otänkbara nu tas under övervägande.

– Jag tycker att kriget ändrar allt, i så måtto att vi inte längre bör tänka i termer av tabun på vissa områden. Vi måste diskutera allt som kan hjälpa Europa att öka sin motståndskraft, öka sin självförsörjningsgrad och minska energinotan för våra medborgare, sa Frans Timmermans.

”Måste söka efter en diversiferad portfölj”

Som möjliga sådana nya alternativ nämner EU-toppen biogas och geotermisk energi, men tar också upp tillståndsfrågan.

– Det är inte en energikälla, men hastigheten som vi kan hålla för att skapa förnybar energi beror mer på tillstånd än något annat. Inte heller här borde vi ha några tabun, sa han.

Diktaturstaten Qatar har trätt fram för att förhandla om LNG-leveranser till Europa, rapporterar The Guardian, och Tyskland har redan tecknat kontrakt med landet. Det är inget som Frans Timmermans har något emot.

– Det faller i min kategori av ”inga tabun”, ärligt talat, så länge kontrakten vi tecknar med andra LNG-producenter inte försätter oss i en situation där dessa producenter kan utpressa oss eller sätta oss under press. Vi måste söka efter en mycket, mycket diversifierad portfölj av LNG-importer. Vi måste prata med Qatar, Egypten, Marocko och Australien.

Duckar frågan om stängning av kärnkraft

Men konkurrensen på marknaden är stor. Flera av producenterna levererar redan nära sin maxkapacitet.

LNG, flytande naturgas, är också dyrare än naturgas i gasform. LNG måste transporteras nedkyld via båt och kräver särskilda terminaler som kan ta emot den. När gasen kan pumpas via pipeline är den billigare.

– Men vi måste diversifiera, vi kan aldrig igen hamna i en situation där vi är för beroende av en producent av fossilt bränsle, sa Frans Timmermans.

Frågan om huruvida det är rätt eller fel att stänga fungerande kärnkraftverk, duckade dock EU-toppen. Belgien, som hade beslutat att stänga all sin kärnkraft till 2025, backade nyligen i ljuset av kriget i Ukraina och förlängde livstiden på två reaktorer i tio år.

”Enda som är bindande är målet att minska utsläppen”

Tyskland, som också har beslutat att stänga sin kärnkraft, omprövade nyligen stängningen av tre kärnkraftverk men landade i början av mars i att det var för sent att dra igång dem igen.

Frans Timmermans underströk att kärnkraftens vara eller icke vara är upp till medlemsländerna själva.

– Det nationella styret beslutar om sin energimix. En del ökar kärnkraft, en del gör sig av med den. Det enda som är bindande för medlemsstaterna är målet att minska utsläppen med 55 procent till 2030 och ned till noll till 2050. Hur de gör det är upp till dem, sa han.