Energi
EU går på svensk slutförvarslinje
Så här planerar den svenska kärnkraftsindustrin slutförvaret av det högaktiva kärnbränslet - 500 meter ned i marken i närheten av Forsmarks kärnkraftverk vid Upplandskusten.
UPPDATERAD Nu måste EU-länderna gräva ned sitt kärnavfall. Det går inte att fortsätta att lagra det ovan jord, säger EU-kommissionen och sätter press på alla EU-länder att få tummen ur.
Det är nu 54 år sedan som Europas första kärnreaktor Calder Hall i Storbritannien togs i drift och ännu har inget land tagit beslut om hur avfallet från kärnkraftverken ska hanteras på lång sikt.
I Sverige och Finland är kärnkraftsindustrin eniga om att slutförvaret ska ske 500 meter ned i urberget men ännu har man inte fått respektive regerings tillstånd.
I Finland har man visserligen fått tillstånd borra sig ned i berget men själva ansökan om slutförvaring lämnas inte in förrän berget är analyserat.
I Sverige måste man först lämna in ansökan och få den godkänd innan man får sätta borren i berget. Den svenska ansökan ska lämnas en bit in på 2011.
Varje år växer lagren av högaktivt kärnavfall från Europas kärnkraftverk med 7 000 ton. Det lagras i någon form av mellanlager – i vattenbassänger eller i stål- och betongbehållare.
- Nu kan vi inte vänta längre på en slutlig lösning, säger EU-kommissionen och lade i dag fram ett direktiv om att EU:s länder inom fyra år måste komma fram med en konkret plan för hur avfallet ska slutförvaras.
Det blir förbjudet att skicka avfallet till länder utanför EU men två länder kan gå samman om ett gemensamt slutförvar, enligt kommissionens förslag.
Säkerhetsreglerna sätts upp av den europeiska atomenergikommissionen IAEA och de kommer att vara tvingande för alla EU-länder.
EU-kommissionen vill ha ett underjordiskt slutförvar av svensk modell – i stål- och kopparcylindrar 500 meter ner i urberget. Det har stått klart länge.
Men protesterna från miljörörelsen har hela tiden varit starka mot en sådan lösning.
Greenpeace gick i dag omedelbart ut med ett protestbrev där man säger att EU-kommissionen ignorerar varningarna om farliga osäkerheter med ett slutförvar av svensk modell.
- EU-kommissionens förslag bör i nuvarande form betraktas som en ovetenskaplig partsinlaga från kärnkraftsindustrin, säger Ludvig Tillman på Greenpeace i Stockholm.
Greenpeace menar att EU-kommissionens direktiv är ett försök att skapa positiv syn på ny kärnkraft i ett kärnkraftskritiskt Europa.
- Utan vetenskaplig grund vill man få det att verka som om ett av kärnkraftens mest allvarliga problem – vad man ska göra med kärnavfallet – är löst, säger Ludvig Tillman.
