Energi
En månad med elområden: Tio frågor och tio svar
En månad har gått sedan Sverige delades in i elområden med högre elpris i söder som följd. Men hur stora har prisskillnaderna varit? Och varför har inte flaskhalsarna i elnätet byggts bort tidigare? Ny Teknik har svar på tio heta frågor.
Kritiken mot elområdesindelningen har varit hård sedan införandet. Industrin klagar på höga elpriser. Boende i södra Sverige undrar varför inte flaskhalsarna i elnätet byggts bort långt tidigare.
På torsdagen bjöd branschorganisationen Svensk Energi in till en välbesökt presslunch för att försöka besvara de vanligaste frågorna.
Ny Teknik var på plats och summerar med tio frågor och svar:
Under vissa timmar har prisskillnaden mellan Malmö i syd och Luleå och norr varit uppåt 50-60 öre, men hur stor var prisskillnaden i genomsnitt under november?
Den genomsnittliga prisskillnaden för spotpriset mellan elområde 1 och 4 blev 7,6 öre.
Är det mer eller mindre än vad branschexperterna räknat med?
Det är något mer än de cirka 5 öre som de flesta räknade med före införandet.
Hur har priset varierat?
Kurvan i diagram 1 till höger från Nordpool visar hur elpriset i de fyra svenska elområdena varierat under november. Den övre kurvan är en jämförelse med elpriset för hela Sverige under november förra året.
I slutet av november sjönk priset i södra Sverige (område 4) och elpriset låg under några dagar på samma nivå i hela landet. Det beror på att det blåste kraftigt och vindkraften gav ett stort tillskott av el. Samtidigt startade ett av blocken i Ringhals vilket gjorde det tekniskt möjligt att föra över mer el mellan elområde 3 och 4.
(När kärnkraften körs med begränsad kapacitet kan den inte stötta nätet och hålla uppe spänningen vilket påverkar överföringskapaciteten. Maximal överföringskapacitet mellan elområde 3 och 4 är 5300 MW. I början av månaden var den begräsad till omkring 3500 MW. I slutet av månaden hade den ökat till drygt 4000 MW.)
Och om man jämför med förra året?
Då har elen varit billigare under november i år i hela landet. Elen kostade i snitt 52,4 öre per kilowattimma i november 2010. Genomsnittet för elområde 4 i november i år var 45,6 öre.
Staplarna i diagram 2 till höger visar även jämförelser med tidigare år.
Hur mycket mer får en villaägare i syd nu betala jämfört med i norr när elräkningarna för november börjar dimpa ner i brevlådorna?
Enligt Energimarkandsinspektionen blir det cirka 150 kronor mer för den som bor i en eluppvärmd villa i elområde 4 jämfört med om man bodde i elområde 1 räknat exklusive skatt och moms som varierar i landet. Norra Sverige har reducerad energiskatt.
En förklaring till elbristen i söder är att Barsebäck stängts. Den första reaktorn stängdes av redan 1999. Nu pratar Svenska Kraftnät om att den nya Sydvästlänken ska lösa problemet men den sydliga delen av länken är inte klar förrän 2014. Varför har inte fler ledningar byggts tidigare?
Enligt Svenska Kraftnät fanns det tidigare ingen anledning att förstärka elnätet. Elunderskottet i syd kunde täckas genom att begränsa exporten över Öresund.
Projekteringen av Sydvästlänken (från början Sydlänken) kom igång 2004 som en följd av det stora elavbrottet den 23 september 2003. Det som tagit tid är att söka alla nödvändiga tillstånd. Nu hoppas Svenska Kraftnät att regeringen ska besluta om tillstånd – koncession – för den södra delen av Sydvästlänken i början av våren 2012. Först efter det kan den nya ledningen börja byggas.
Varför går gränsen mellan elområdena precis söder om kärnkraftverken Oskarshamn och Ringhals? Och varför är inte de nordligaste elområdena Luleå och Sundsvall samma elområde. De har ju oftast samma pris?
Gränserna mellan elområdena bestäms, enligt Svenska Kraftnät, av var de fysiska begränsningarna finns i nätet. Den största flaskhalsen i det svenska stamnätet finns söder om Oskarshamn och Ringhals. I norra Sverige har en indelning gjorts eftersom vindkraften förväntas byggas ut vilket påverkar förhållandena i elnätet.
Är det sant att Svenska Kraftnät tjänar en massa pengar på indelningen?
Det handlar om de så kallade flaskhalsintäkterna. De tas in av nordiska elbörsen och går till operatören i det land där flaskhalsen finns. Sedan den första november har Svenska Kraftnät fått in drygt 200 miljoner kronor i flaskhalsintäkter. Dessa pengar går till en speciell fond och får bara användas till investeringar som ökar överföringskapaciteten eller till att sänka tariffen.
Vadå flaskhalsintäkter?
Säg att en producent i norra Sverige säljer el till priset som råder där. Sedan förs kraften över till ett annat elområde med högre elpris. Mellanskillnaden är flaskhalsintäkten.
Exempel: Antag att priset i elområde 3 är 500 kr/MWh och priset i elområde 4 är 550 kr/MWh. Överföringen mellan områdena är under en timma 4000 MWh. Det ger en flaskhalsintäkt på (550-500) x 4000 = 200 000 kronor för den timmen.
Kommer Sverige alltid att vara indelad i fyra elområden?
Just nu finns inga planer på att ändra indelningen, men det kan komma att förändras i takt med att nya kablar tas i drift och flaskhalsar i nätet försvinner eller nya uppstår. Norge hade till exempel tidigare tre elområden, men har i dag fem.
Den första november delades Sverige in i fyra elområden. Bakgrunden är att Dansk Energi för fem år sedan anmälde Svenska Kraftnät, som driver stamnätet, till EU-domstolen för att ha begränsat exporten och istället gynnat inhemska elkunder.
Svenska Kraftnät beslutade då om att införa elområden. Istället för att begränsa exporten ska marknadskrafterna styra vart elen hamnar. Följden har blivit att Sydsverige (elområde 4) har fått samma priser som i Själland.
Gränserna mellan elområdena går i trånga sektorer där överföringsförmågan är begränsad, det vill säga där det finns flaskhalsar – eller snitt som det också kallas i branschen.
Här kan du själv minut för minut se hur överföringen av el sker i det Nordiska elnätet. Genom att klicka på "price" i övre högra hörnet kommer istället elpriserna upp. Observera att de anges i euro per MWh.
