Efter ryska övertagandet: Begränsad kontakt med ukrainska kärnkraftverket

Ukraina har informerat IAEA att det fortfarande är den vanliga personalen som styr kärnkraftverket Zaporizjzja. Men personalen står under rysk kontroll och måste ta order från den ryska befälhavaren, rapporterar IAEA.

Det innebär att åtgärder som påverkar styrningen av de sex reaktorerna i kärnkraftverket måste godkännas i förväg av den ryska befälhavaren. Det bekymrar IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi eftersom personalen måste kunna utföra säkerhetsåtgärder och fatta beslut utan otillbörlig påverkan.

– Jag är mycket oroad över utvecklingen som har rapporterats till mig i dag, säger Rafael Mariano Grossi i ett pressmeddelande.

Två av sex reaktorer är igång

Enligt Ukraina har ryska styrkor vid kärnkraftsanläggningen stängt av mobiltelefonnät och internet så att tillförlitlig information från anläggningen inte kan gå fram via de normala kanalerna. Det har också bekräftats av Ukrainas kärnkraftsmyndighet, som under söndagen rapporterade stora problem med att kommunicera med personalen på Zaporizjzja. Telefonlinjer, e-post och fax fungerade inte längre. Kommunikation via mobiltelefon var fortfarande möjlig, men med dålig kvalitet.

– Den försämrade situationen angående vital kommunikation mellan tillsynsmyndigheten och Zaporizjzja kärnkraftverk är också en källa till djup oro, särskilt under en väpnad konflikt som kan utsätta landets kärnkraftsanläggningar för fara vilken stund som helst. Tillförlitlig kommunikation mellan tillsynsmyndigheten och operatören är en kritisk del av övergripande kärnkraftssäkerhet, säger Rafael Mariano Grossi.

Av de sex reaktorerna är det bara reaktor 2 och 4 som är igång under måndagen, med 980 MW vardera, enligt den ukrainska kärnkraftsmyndigheten. Operatörerna vid anläggningen kan nu bytas av i tre skift. Men tillgången på mat är begränsad, vilket påverkar moralen hos personalen negativt, rapporterar tillsynsmyndigheten.

Även vid Tjernobyl-anläggningen, som övertogs av ryska styrkor tidigt under invasionen, har tillsynsmyndigheten rapporterat problem med att kommunicera med personalen. Enligt beskedet i söndags gick det bara att nå fram med e-post.

Vid Tjernobyl har personalen, som består av mer än 200 personer, inte haft möjlighet att rotera i skiftgång sedan den 23 februari, enligt tillsynsmyndigheten. Rafael Mariano Grossi understryker vikten av att operatörerna får möjlighet att vila för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt.

”Hur kan man skjuta omkring ett kärnkraftverk?”

Enligt Patrick Isaksson, utredare av svåra haverier på svenska Strålsäkerhetsmyndigheten, är kärnkraftverket Zaporizjzja säkrare än Tjernobyl. Dels för att det har en barriär i form av en reaktorinneslutning, vilket Tjernobylreaktorerna saknade. Men dels också för att de bassänger där det uttjänta kärnbränslet svalnar innan det forslas bort ligger inuti reaktorinneslutningen, i stället för utanför.

– Så är det på den här reaktordesignen, det är bra i det här läget när det kan hända något utanför som skulle kunna skada bränslet. Det ser jag som en styrka, säger han till Ny Teknik.

Det värsta som kan hända ett kärnkraftverk är att kylningen av reaktorer eller bränslebassänger upphör av någon anledning. Därför blev Patrick Isaksson mycket upprörd när han såg bilder för några dagar sedan som visade att Zaporizjzja blev beskjutet.

– Ja, jag var upprörd och orolig i fredags. Hur kan man skjuta omkring ett kärnkraftverk? Tänk all skada det kan medföra. Det är så onödigt. Krig är onödigt över huvud taget, men i synnerhet där. Det drabbar alla, säger han.

Ukrainska myndigheter har rapporterat att ett träningscenter, en laboratoriebyggnad och en administrationsbyggnad vid kärnkraftverket skadades i den ryska attacken. Kärnkraftsägaren Energoatom har publicerat en film som visar skador på Zaporizjzja-anläggningen:

Patrick Isaksson bedömer att Zaporizjzjas säkerhetsstandard är modern utan att tillhöra toppskiktet. Tre säkerhetssystem som drivs av dieselgeneratorer ska var och ett kunna kyla härden och reaktorinneslutningen i händelse av strömavbrott.

Men något som saknas i Zaporizjzja är haverifilter. Sådana installerades i svenska kärnkraftverk i slutet av 1980-talet. I praktiken är det vattenbassänger som ska ta emot en del värme och framför allt filtrera bort radioaktiva ämnen i händelse av ett haveri. Syftet är alltså att minska konsekvenserna av en olycka.

– Det är bekymmersamt. Om man får ett svårt haveri för man över resteffekten från reaktorn till inneslutningen, sen måste den bort från inneslutningen också annars kommer den att spräckas som i Fukushima. Trycket blir för stort inuti av för mycket ånga och andra gaser som vätgas till exempel, säger Patrick Isaksson.

”Det är ganska utsatt”

Enligt IAEA har strålningsnivåerna vid Zaporizjzja och Ukrainas övriga kärnkraftverk hittills legat på normala nivåer. Vid Tjernobyl däremot rapporterades för drygt en vecka sedan förhöjda nivåer som tros bero på att den militära aktiviteten rörde upp radioaktivt damm.

Det stora orosmomentet för Tjernobyl är, enligt Patrick Isaksson, inte reaktorn som havererade 1986. Även om den skulle bli beskjuten är den belagd med betong och stabiliserad, bedömer han.

– Det största problemet i Tjernobyl är förvaret av uttjänt kärnbränsle från de tre reaktorerna som var i drift. Jag tror att 2 300 ton kärnbränsle förvaras där i bassänger på marknivå, så det är ganska utsatt. Skulle det hända något där är det inte bra, säger han.