Efter fjolårets rekordpriser – lägsta elpriset sedan 2021 i elområde 3

Ny Teknik publicerar varje månad en elrapport, med bevakning av den svenska elmarknaden för att svara på de viktigaste frågorna om pris, konsumtion, produktion och självförsörjning. Ny Tekniks elrapport görs i samarbete med datajournalister från nyhetstjänsten Newsworthy.

I augusti i fjol noterades rekordpriser i både elområde 3 och elområde 4, 223 respektive 305 öre per kilowattimme. Augusti i år blev betydligt mildare, prismässigt.

I elområde 4, i södra Sverige, landade spotpriset – alltså priset elbolagen köper in elen för – på 50 öre per kilowattimme, vilket är 8 öre högre än månaden innan och något högre än snittet för månaden åren före 2020.

I elområde 3 – där bland annat Stockholm och Göteborg ligger – var det i princip oförändrat jämfört med juli, 37 öre jämfört med 38 öre. Det är det lägsta priset i området sedan april 2021 och ungefär i nivå med snittet för månaden åren före år 2020.

Samtidigt minskade priserna i de norra elområdena, område 1 och 2, till 24 öre. Det är 13 öre lägre än månaden innan. I augusti för ett år sedan var spotpriset för en kilowattimme 18 öre i elområde 1 och 52 öre i elområde 2. Elpriserna i de båda norra områdena följer oftast varandra, sedan 2020 har månadsmedelpriset bara skilt sig åt fyra gånger.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. I elområde 3 och 4 noterades månadens högsta timpris mellan 19 och 20 den 24 augusti, då kostade en kilowattimme 308 öre. Som lägst var priset i området −14 öre. I elområde 1 och 2 kostade en kilowattimme som mest 84 öre mellan klockan 18 och 19 den 28 augusti. Under augusti noterades negativa elpriser, alltså när man teoretiskt sett får betalt för att använda el, under 45 timmar.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de nordliga elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Även elområde 3 och elområde 4 återfinns på den nedre halvan.

Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Elförbrukningen lägre än i augusti i fjol

Under augusti förbrukades det ungefär 9 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 3 procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste nio åren. I augusti vänder historiskt sett konsumtionen uppåt igen efter sommarsemestern

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 14 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 12 och 13 den 25 augusti.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under augusti. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 50 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 17 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,6 procent av den totala produktionen det senaste året. I det ingår endast anläggningar som är anslutna till elnätet.

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Under den sista veckan i augusti har Oskarshamn haft problem med turbinanläggningen och har varit bortkopplad från nätet.

Vindkraften stod alltså för cirka 17 procent av elproduktionen i augusti. Det motsvarar ungefär 1 900 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.

Det produceras mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I augusti exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under augusti exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

METOD

Så gör vi elrapporten

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.