Energi

Drar en full frys mer energi?

Grafik: Jonas Askergren.

TEKNIKFRÅGAN. Veckans teknikfråga, från signaturen PO, handlar om energiåtgång. Experten svarar.

Publicerad

Fråga: Om man har två identiska frysskåp – ett som är tomt och ett som är fullt – vilket av dessa förbrukar mest energi efter infrysningsfasen?

Det vill säga: om vi börjar mäta energin när vi är säkra på att varorna i det fulla frysskåpet är ordentligt genomfrusna och bägge frysskåpen har samma stabila temperatur, -18° C.

Vilket frysskåp har då förbrukat mest energi efter till exempel ett år? Eller förbrukar de möjligen lika mycket energi?

/PO

Energimyndighetens Helena Holm, handläggare vid testlabbets avdelning för energieffektivisering, svarar.

– Det utan mat drar i alla fall mest onödig energi, för det fyller ju ingen funktion och bör stängas av för att spara energi,

Helena Holm.

Vilket av de två frysskåpen drar mest energi?

– Det tomma. Utgår vi ifrån att frysen är i gång med en temperatur på –18 grader och att den är lastad med nedkyld mat så drar det något mindre energi än en tom frys. Detta beror på att massan hjälper till att bibehålla temperaturen i utrymmet. En helt tom frys behöver däremot kyla ned hela utrymmet, säger Helena Holm.

Lägger vi till att man öppnar dörren vid enstaka tillfällen i båda frysskåpen så pekar det i samma riktning och skillnaden mellan energiåtgången i de bägge frysskåpen blir större. För i den fyllda frysen får man inte samma kallras som i en tom frys.

I den tomma består den nedkylda massan av luft, som rasar ut – och inget bibehåller temperaturen.

I det fulla har däremot massan, det vill säga maten, i sig en temperaturtröghet och påverkas inte i samma utsträckning av en dörröppning såsom en helt tom frys.

Fler faktorer påverkar energiåtgången i frysskåpet. Precis som frågeställaren är inne på i sin fråga så drar infrysningsmomentet mycket energi. Fryser man in mycket mat samtidigt bör snabbinfrysningsfunktionen användas. Men det är också viktigt att sedan återgå till normalläge för att inte dra extra energi i onödan.

– Vanor och beteenden påverkar också energiåtgången, påpekar Helena Holm. Man bör till exempel inte ställa in en burk med varm mat utan exempelvis kyla den först i kallt vatten.

Ett annat tips från Helena Holm är att man mäter upp temperaturen i frysen genom att packa in en termometer bland matvarorna. Det är nämligen inte exakt lika kallt på alla platser i frysskåpet.

– Det är också viktigt att temperaturen är minus 18 grader för att både ha optimal matförvaring och låg energiåtgång. Om man höjer till minus 16 grader så minskar energiåtgången men då har man sämre matförvaring.

– Vi ska heller inte ha en massa frost i våra frysar, säger Helena Holm.

Nyare frysskåp har automatisk avfrostning, äldre måste frostas av.

Har du nya intrikata frågor? Mejla till teknikfragan@nyteknik.se


Följ Ny Teknik på Facebook!

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!