Det smarta fönstret är färdigt – till slut

I sommar sker de första installationerna.

Den här veckan inviger Uppsalaföretaget Chromogenics sin nya fabrik för smarta fönster. När solen ligger på kan fönstren tonas så att mindre värme släpps in i byggnaden. Därmed minskar behovet av kylning rejält.

– Man tar bort 90 procent av värmeinstrålningen. Det är som att sätta på mörka solglasögon, säger företagets vd Thomas Almesjö.

Maskinerna är redan i gång och han räknar med att de första fönstren ska installeras i sommar. Kunderna är fastighetsbolag, fönstertillverkare och byggbolag som letar alternativ till persienner, gardiner och markiser för att reglera ljus och värme.

Den stora marknaden finns på varmare breddgrader, men Chromogenics koncentrerar sig till en början på Sverige och Norge.

– Det är frestande att sätta upp något i USA, men vi måste börja här hemma så att det är enkelt att åka ut till kunderna och se hur produkterna funkar.

I den nya fabriken tillverkas den ljusreglerande filmen i en rulle-till-rulle-process. Den 180 centimeter breda plastfilmen placeras i en vakuumkammare där den beläggs – sputtras – med fem olika material. När en svag spänning läggs över det färdiga skiktet förvandlas det från ljust till mörkt.

När det kommer in en order skärs filmen ut i rätt storlek, kontakteras och läggs mellan två glas. Sedan skickas det vidare till företaget som tillverkar själva fönstret eller isolerglaset.

– Det går in i deras process som vilket annat glas som helst, säger Thomas Almesjö.

Vägen hit har varit både lång och utmanande. Tekniken utvecklades på Ångströmlaboratoriet under ledning av professor Claes-Göran Granqvist under 1990-talet.

Chromogenics startade 2003 och tre år senare stod en pilotlina klar. Den smarta fönsterfilmen tillverkades i ark och första produkten var reglerbara visir för motorcykelhjälmar.

Men tillverkningen var svår att skala upp. När Thomas Almesjö kom in som vd 2009 lade företaget om strategin för att satsa på rulle-till-rulle-tillverkning av fönsterfilm för kommersiella fastigheter.

– Det är där den stora nyttan och den stora marknaden finns. Det blir alltmer glas i byggnader samtidigt som kraven på energieffektivitet ökar.

Den nya fabriken har kunnat byggas tack vare riskkapital från ägarna och ett villkorslån på 64 miljoner kronor från Energimyndigheten. Totalt har Chromogenics tagit emot drygt 300 miljoner kronor i riskkapital och lån.

Ytterligare pengar kommer att behövas innan företaget kan stå på egna ben. Thomas Almesjö säger att förutsättningarna att hitta finansiering är tuffare i Europa jämfört med USA. I augusti förra året tog till exempel en av Chromogenics konkurrenter, amerikanska View, in motsvarande 1,2 miljarder kronor i riskkapital för tillverkning och försäljning av sitt dynamiska glas.

– I Sverige och Europa sker finansieringen i mindre poster. Det positiva med det är att det ställer krav på att vi levererar.

Chromogenics vd Thomas Almesjö med företagets dynamiska fönster som kan växla mellan ljust och mörkt beroende på solinstrålning.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!