Därför tänder inte Kustbevakningen eld på gasläckorna

Naturvårdsverkets grova beräkning visar att metanutsläppet från de läckande Nord Stream-ledningarna hittills uppgår till 80 000 ton.

Sverige och Danmark har skrivit ett brev till FN:s säkerhetsråd, som sammanträder, på fredagen där länderna oroar sig för klimateffekterna från utsläppen, rapporterar danska TV2.

Metan är en mycket kraftfullare växthusgas än koldioxid, men är också betydligt mer kortlivad. Efter cirka tio år har den brutits ned i atmosfären. Jämfört med koldioxid är den 78 gånger mer potent än koldioxid räknat på 20 år, och 25 gånger kraftigare räknat på 100 år.

När metan (CH4) förbränns bildas koldioxid och vatten. Ett sätt att minska klimatpåverkan hade därför varit att helt enkelt tända eld på den läckande gasen – det vill säga att fackla bort den. Detta är vanligt inom olje- och gasindustrin, men knappast för så här stora volymer som det nu handlar om.

Kustbevakning har ansvar för miljöräddning

Frågan om fackling är inte ny för Kustbevakningen, som övervakar läckorna dygnet runt. Räddningsledaren på myndigheten har befogenhet att fatta ett sådant beslut gällande en gasläcka inom svensk ekonomisk zon, eftersom Kustbevakningen har ansvar för miljöräddning. Det berättar Mattias Lindholm, pressekreterare. Två av totalt fyra läckor är inom svensk ekonomisk zon, de andra är inom dansk zon.

– Ett sådant beslut har emellertid inte fattats, då den typen av åtgärder är förenat med risker, säger han till Ny Teknik.

Vilka risker tänker ni på?

– Risker för egen personal, som i så fall skulle behöva tända eld på gasen med någon metod, säger han.

Han tillägger att situationen med läckande gas i den här omfattningen är ytterst ovanligt. 

– Det är förmodligen första gången vi ser det här. Det är så klart också en utmaning att försöka begränsa eller stoppa ett pågående utsläpp, säger han. 

Danmark har tidigare signalerat att flödet beräknas avta eller minska helt på söndag, eftersom gasen i ledningarna helt enkelt är på väg att ta slut. Kustbevakningen tar dock höjd för att flödet kan fortsätta även efter dess.

– Det är en del av vårt uppdrag att behålla miljöberedskapen, ifall prognosen inte stämmer.

Ben Bock, chef för säkerhet och teknik på Energigas Sverige, har ingen egen uppfattning ifall det vore bäst att tända eld på gasen eller ej. Han konstaterar att fördelen vore sänkt klimatpåverkan. Men nackdelarna är flera:

–  Till exempel riskerna med att antända gasmolnet – vem skulle i så fall tända det och hur skulle det gå till? Ett antänt moln kan möjligen också försvåra åtgärdande av skadorna – hur ska man våga närma sig olycksplatserna om det brinner på ytan? Å andra sidan – hur ska man våga närma sig olycksplatsen om där fortfarande läcker oantänd gas på ytan? Inte lätta frågor att besvara utan ytterligare analys av berörda parter, säger han till Ny Teknik.

Gasläcka i Mexico tog eld

Att elden skulle sprida sig ner i röret och orsaka en explosion längs hela ledningen finns det däremot ingen risk för, påpekar han, eftersom där inte finns något syre. Av samma anledning tog gasen inte fyr vid själva sprängningen av ledningarna (som är vad de flesta tycks överens om har skett).

I fjol utspelade sig snudd på apokalyptiska scener utanför Mexikos västra kust, då en gasledning vid en oljeplattform sprang läck. Gasen tog fyr och började brinna vid havsytan. Bilderna från händelsen spreds snabbt på sociala medier, och fick namnet “Eye of fire” eftersom det såg ut som ett brinnande öga.

Branden kunde släckas efter fem timmar. Storleken på röret som sprang läck var blott cirka 30 centimeter i diameter. Eftersom Nord Stream-rören har en inre diameter om mer än 1,1 meter så kan branden utanför Mexikos kust ge en föraning om hur det hade kunnat se ut i Östersjön om den nu läckande gasen där tog fyr.