Energi

Därför ska du pilla hållaren ur dina värmeljus

300 miljoner värmeljus går åt i Sverige varje år. Hur mycket aluminium som går förlorad för att folk inte petar bort järnbiten till veken är oklart. Foto: Calle Froste
Annica Dahlberg. Foto: FTI

Innan värmeljus lämnas i metallåtervinningen ska vekeshållaren lossas från koppen. Men om svenskarna verkligen gör det är oklart.

Publicerad

I värmeljus består koppen av aluminium och den lilla vekeshållaren av järn. Om vekeshållaren sitter fast i koppen blir det problem i metallåtervinningen.

Där sorteras nämligen järn ut automatiskt med hjälp av magneter. Sitter vekeshållaren ihop med koppen följer även koppen med och chansen att återvinna aluminiumet går om intet.

- Både järn och aluminium går att återvinna, problemet är att aluminium smälter vid lägre temperatur än järnet. Vi behöver kräma på lite mer för att smälta järnet och är aluminiumet kvar då brinner det upp, säger Annica Dahlberg, informationschef på FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Det blir ett energislöseri eftersom det krävs 95 procent mer energi för att tillverka ny aluminium jämfört med att återvinna metallen.

För att sorteringen ska fungera behöver alltså vekeshållaren lossas från koppen. Båda delarna kan sedan slängas i kärlet för metallåtervinning.

- Det blir en energivinst men framför allt sparar du aluminium ur jordskorpan. Det är ett sätt att rädda jorden, säger Annica Dahlberg.

FTI har informerat om hur värmeljus ska sorteras tidigare och Ny Teknik har också skrivit om saken vid flera tillfällen. Men frågan är om svenskarna följer instruktionerna. En webbenkät på nyteknik.se visade att 75 procent av drygt 4 000 svarande gjorde fel med värmeljusen.

Enligt FTI:s statistik ökar mängden aluminium som lämnas in till återvinning. Men ökningen beror främst på att fler dryckesburkar lämnas in, enligt Annica Dahlberg.

Andelen värmeljus som lämnas in till återvinning har studerats i plockanalyser. Dessa visar att värmeljus 2012 utgjorde fem procent av aluminiumförpackningarna som lämnas till återvinning, men sjönk till en procent 2013.

Men FTI vill inte dra slutsatsen att svenskarna blir allt sämre på att återvinna värmeljus eftersom plockanalyserna görs på en liten del av avfallet som lämnas till återvinning.

- Och vi har gjort plockanalyserna i så få år, så vi bedömer själva att vi måste göra noggrannare analyser när vi har några fler år att jämföra med, säger Annica Dahlberg.

I samband med en av Ny Tekniks tidigare artiklar ansåg flera läsare att förpackningsindustrin borde ta fram bättre värmeljus som förenklar återvinningen.

- Jag har inte lyckats få tag på någon tillverkare för att diskutera frågan. Jag kan förstå säkerhetsaspekten i det här, när man hanterar eld vill man vara säker på att veken inte flyter runt i koppen. Jag har inte hittat någon konstruktör som har lyckats hitta någon alternativ lösning, säger Annica Dahlberg.

Hur gör du själv med värmeljusen?

- Självklart lösgör jag metallpluppen. Det är en enkel handling som jag tycker att alla kan bidra med för att rädda miljön.

Gör du något annat som vi andra borde ta efter?

- Framför allt gäller det att få plastförpackningar att återvinnas. Av alla förpackningar av plast som säljs är det bara 36 procent som blir inlämnade för nytt material. Det kan jämföras med glas, där det är över 90 procent som lämnas in. Ett tips är att ha en extra behållare i badrummet för att källsortera plastförpackningar, säger Annica Dahlberg.

Läs en uppdatering 2015-05-07:


Följ Ny Teknik på Facebook!