Brandmän sprutade ut lager av giftskum

Uppgifterna i denna artikel har korrigerats, läs mer här

Sedan 2008 får man inte sälja brandskum som innehåller mer än 0,001 viktprocent PFOS, perfluoroktansulfonat, inom EU. Efter 2011 får man inte heller använda skum med PFOS.

Räddningstjänsten i västra Sörmland, som omfattar Katrineholms och Vingåkers kommuner, bytte ut PFOS-skummet i sina brandbilar år 2010. Då hade de fått information från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om att PFOS-haltigt skum snart inte skulle få användas.

- De gick ut nationellt från MSB att det var förbjudet och att vi var tvungna att byta. Men de sa inte till att vi skulle pumpa upp skummet vi hade i bilarna och destruera det, berättar Marcus Asplund, chef på räddningstjänstens avdelning för förebyggande arbete.

Så räddningstjänsten passade på att öva med det giftiga skummet på sin brandövningsplats.

- Vi hade massor av skum i bilarna som vi inte fick använda, så vi fixade en massa bränder på fältet och övade upp det. Och det är vi definitivt inte ensamma om i Sverige, säger Marcus Asplund.

Han tror att mellan 400 och 1200 liter PFOS-skum på så sätt släpptes ut på brandövningsplatsen.

Hur känns det i dag?

- Förjäkligt. Vi har ju inte gjort det med flit, utan på grund av okunskap och dålig information. Vi visste inte bättre.

Men ni måste väl ha vetat att det var på grund av miljö- och hälsorisker som skummet skulle bli förbjudet?

- Ja, det måste vi ha vetat. Jag tror att det är en informationsmiss jättehögt uppifrån och neråt, och att man inte hade förståelse ordentligt för varför det förbjöds, säger han.

Bo Andersson, brandingenjör på MSB, tror att många räddningstjänster övade upp sitt PFOS-skum. Men han känner inte till exakt vilken information som gick ut från myndigheten i samband med att användningsförbudet skulle träda i kraft.

- De flesta bytte ut skummet i sina tankar och om man gjorde det måste man väl ha blivit informerad. Det är lätt att skylla på den ena eller andra, men på frågan vem som är ansvarig för räddningstjänsten så är det räddningschefen, säger han.

Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemikalieinspektionen, tycker att det var olyckligt att brandmännen i västra Sörmland övade upp PFOS-skummet.

- Det var inte riktigt så det var tänkt. Å andra sidan är min gissning att det nog inte var helt ovanligt att det var så det gick till, säger han.

Han anser dock inte att MSB kan klandras för dålig information.

- Ska man klandra måste man klandra alla centrala myndigheter för ingen förstod bättre då. Det var inte förrän 2013 som vi började förstå att det var ett dricksvattenproblem, säger han.

En mätning av dagvatten från brandövningsplatsen i Katrineholm visar en PFOS-halt på cirka 300 nanogram per liter vatten. Kommunen överväger nu att göra fler mätningar.

Karin Norström, PFOS-expert på IVL Svenska miljöinstitutet, tycker att det är viktigt att göra flera mätningar eftersom det kan ta lång tid innan föroreningarna transporteras vidare till yt- eller grundvatten.

Hon anser att förbudet mot PFOS utformades på ett felaktigt sätt, eftersom det tillät en användningsperiod efter att försäljningsförbudet trädde i kraft.

- Varför skulle man få fortsätta att använda det över huvud taget? Det var antagligen av ekonomiska skäl, säger hon.

Enligt Bert-Ove Lund kände man inte till riskerna med PFOS för grundvatten år 2006, när förbudet beslutades i EU.

- Även om vi visste att ämnet har alla oönskade egenskaper man kan tänka sig så trodde vi inte att det skulle vara ett problem för grundvattnet. Hade den kunskapen funnits så tror jag inte att det hade varit en så lång användningsperiod i lagstiftningen, säger han.