Björn Gillberg svarar: - Nya bilar tål metanol

Björn Gillberg går i svaromål på den metanolkritik som den småländska mackägaren Roland Davidsson ger uttryck för i en intervju med Ny Teknik i veckans nummer av tidningen.
Roland Danielsson beskriver i intervjun vilka problem hans kunder fick när det körde på "Davidssons blandning" i början av 1980-talet och hur han själv tagit avstånd från metanol, bland annat på grund av metanolens giftighet.

Men Björn Gillberg, som grundat företaget Värmlandsmetanol och är i full färd med att starta en metanoltillverkning på skogsavfall i värmländska Hagfors, är fullastad med argument för metanol som fordonsbränsle och han sätter perspektiv på metanolens giftighet.

Rullat 1.400 mil utan problem

Så här skriver Björn Gillberg i sin kommentar.

- Att en gammal Citroen eller Renault drabbades av problem för snart trettio år sedan, när den kördes på metanolinblandning, är inget hållbart argument mot metanolbränsle.

- Dagens fordonspark med insprutningsmotorer tål tveklöst inblandning av några tiotal procent metanol eller etanol i bensinen. Beträffande kemisk aggressivitet är dessa bränslen jämförbara.

- Värmlandsmetanols tolv år gamla Volvo har nu utan problem rullat cirka 1.400 mil på olika metanolinblandningar, bland annat 400 mil på 35 procent metanolinblandning.

Metanol finns naturligt i kroppen

- Visst är metanol giftigt, men man mår inte särskilt bra av att dricka bensin eller diesel. Det är dessutom omöjligt att dricka bensin inblandad med metanol på grund av de kräkreflexer, som bensinen framkallar.

- I övrigt förekommer metanol naturligt i kroppen och bildas vid nedbrytning av födan. Blodets naturliga metanolhalt varierar mellan 1-3 mg per liter blod.

- Metanol finns också naturligt i färsk frukt, grönsaker och fermenterade livsmedel. Apelsinjuice innehåller t.ex. några hundra milligram metanol per liter. Ett dagligt intag på upp till 500 mg metanol anses av livsmedelsmyndigheter vara ett ur hälsosynpunkt sett acceptabelt intag.

Mer metanol i sockerfri läsk

- Det numera vanligen i läsk förekommande sötningsmedlet aspartam bryts i matsmältningsapparaten ned till metanol. Konsumtion av 0,35 liter aspartamhaltig läsk resulterar i cirka 50 mg metanol i kroppen.

- Om en bil tankas med ren metanol och pumpmunstycket saknar gasåtervinningssystem inandas man under en tankning cirk 3 mg metanol. Om munstycket är försett med dagens gasåtervinningssystem blir dosen cirka 0,3 mg metanol.

- Ur toxikologisk synpunkt sett är metanol som bränsle sålunda inget problem.

- Metanol är i övrigt i motsats till bensin och diesel vare sig mutagen eller carcinogen.

Metanolbrand släcks med vatten

- Risken för och konsekvenser av brand och/eller explosioner är, om man kör på metanol, avsevärt lägre jämfört med om man kör på bensin. Amerikanska naturvårdsverket har i en utredning slagit fast, att övergång från bensin till metanol skulle minska antalet bränslerelaterade bilbränder med cirka 90 procent och därmed årligen rädda cirka 700 människoliv och förhindra cirka 4000 allvarliga brännskador.

- Metanol kan i övrigt, i motsats till bensin och diesel, släckas med vatten. Därför har metanol sedan länge varit det enda tillåtna bränslet vid de stora amerikanska biltävlingarna som Indianapolis med flera. Speedwaymotorcyklar har i övrigt alltid körts på metanol.

Högoktanigt och miljövänligt

- Valet av metanol bottnar givetvis också i att det är ett prima högoktanigt motorbränsle, hela 104 oktan.

- Ur miljösynpunkt sett är metanol att föredra jämfört med bensinen eller diesel. I jord och vatten bryts metanol, i motsats till bensin och diesel, snabbt ned i koldioxid och vatten.

- Ett haveri med en metanolastad tankbil är en bagatell jämfört med om den är lastad med bensin eller diesel, slutar Björn Gillberg sin kommentar.