Energi
Billigt och miljösmart att rena avloppsvatten mer
Avloppsvatten kan renas mer än vad som görs i dag. Och det är både billigare och miljösmartare. Det är slutsatserna från ny forskning.
IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med teknikföretaget Xylem studerat om det går att rena avloppsvatten tillräckligt för att återanvända det inom industrin och jordbruket. Även möjligheten att rena avloppsvattnet så mycket att det går att återföra till grundvattnet har undersökts.
Tanken att återanvända renat avloppsvatten, utan att först släppa ut det i till exempel en sjö, är relativt ny i Sverige. Därför saknas föreskrifter och standarder som reglerar hur hög reningsgrad som ska uppnås.
Inom projektet togs därför egna riktlinjer fram för reningsgraden för de tre användningsområdena. Utgångspunkten var reningen som görs i de områden i världen som redan arbetar med återvinning av vatten, bland annat Kalifornien och Spanien.
Reningskraven som sattes upp i forskningsprojektet var olika för respektive användningsområde. Men generellt sett var de högre än vad som gäller för avloppsreningsverk i dagsläget.
– För jordbruksändamål tog vi till exempel inte bort allt kväve, som man normalt gör i vanliga avloppsverk. Genom att låta kvävet vara kvar kan man minska användningen av konstgödsel, säger Christian Baresel, projektledare på IVL.
I forskningsstudien har olika reningstekniker, som alla finns tillgängliga i dagsläget, studerats i olika kombinationer i åtta system.
–Tidigare när man har försökt optimera reningsprocessen har man tittat på en reningsteknik i taget, men vi har tittat på hela systemet. Då kan det vara okej om ett steg fungerar sämre om nästa kompenserar för det, berättar Christian Baresel.
Teknikerna har testats i pilotskala på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm och på flera av Xylems fullskaleanläggningar runt om i världen. Därefter har kostnaden och miljöpåverkan för varje system beräknats.
Resultatet visar att flera av systemen är billigare och ger mindre miljöpåverkan än dagens avloppsreningsverk – trots att en högre grad av rening uppnås.
– Det finns egentligen ingen anledning att inte rena så bra som man skulle kunna göra, säger Christan Baresel.
För jordbruksändamål kom forskarna till exempel fram till att den bästa reningen ur miljösynpunkt var ett system med aktivslamprocess, sandfilter och behandling med ultraviolett ljus. Den mest kostnadseffektiva kombinationen, som gav något större miljöpåverkan, var rening med aktivslamprocess, mikrofilter och behandling med ultraviolett ljus.
Sverige anses ha god tillgång på vatten. Men Christian Baresel tror att återanvändning av avloppsvatten kommer att bli angeläget även här inom kort.
– Vi släpper ut för mycket i naturen i dagsläget, så det kommer att komma hårdare och hårdare krav på avloppsverken, till exempel för kväve, fosfor och läkemedelsrester. De vattenverk som producerar dricksvatten behöver rena allt mer eftersom det vatten de tar in blir mer och mer förorenat, säger han.
Ett av återanvändningsområdena i studien handlade om att kunna pumpa tillbaka det renade avloppsvattnet till grundvattentäkter. I många delar av världen sjunker grundvattnet, vilket kan leda till att smutsigare ytvatten kommer ner till de underjordiska vattentäkterna.
– Tanken är att renat avloppsvatten ska kunna återföras till grundvatten för att stödja det naturliga kretsloppet och dricksvattenförsörjningen, säger Christian Baresel.
Reningsteknikerna
De reningstekniker som har studerats i projektet är
• Konventionell aktivslamprocess i en anläggning för satsvis biologisk rening (SBR)
• Mikrofiltrering (med diskfilter) och ultrafiltrering (med nedsänkta och trycksatta filter)
• Ozonering
• Sandfilter
• Biobäddar
• Granulerat aktivt kol (GAC)
• Behandling med ultraviolett ljus (UV)
• Klorering