Energi
Beskedet: Beslut om kärnbränsleförvar kommer i januari
Regeringen kommer att ge besked om slutförvaret av kärnavfall 27 januari, uppger miljöminister Annika Strandhäll (S).
Regeringen kommer att fatta beslut om slutförvar av kärnbränsle den 27 januari. Det beskedet gav klimat- och miljöminister Annika Strandhäll vid en presskonferens på onsdagen.
– Vi är nu i slutfasen, sa Annika Strandhäll.
Det blir då nästan på dagen tre år efter att Mark- och miljödomstolen kom med sitt besked att ansökan från SKB (Svensk kärnbränslehantering) inte kunde tillåtas enligt miljöbalken. Frågan lämnades över till regeringen – vilket den skulle ha gjorts oavsett domstolens bedömning.
Sedan dess har regeringen utrett frågan om ett slutförvar enligt SKB:s metod och fått in kompletteringar och yttranden från SKB, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Kärnavfallsrådet och andra aktörer.
Nu är regeringen nöjd med det underlag som finns, meddelar miljöministern.
– Vi har allt underlag som behövs för att skriva fram beslutet.
På regeringen bord ligger även frågan om slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall, SFR. Ett beslut om SFR ska tas av regeringen 22 december, meddelade Annika Strandhäll på pressträffen.
Frågan om hur det använda kärnbränslet från svenska kärnkraftverk ska slutförvaras har diskuterats och utretts sedan tidigt 1970-tal.
Formellt sett heter det Kärnbränsleförvaret. Det planeras på 500 meters djup i berget i Forsmark i Östhammars kommun och ska kunna ta emot 12 000 ton använt kärnbränsle. Det beräknas kosta cirka 19 miljarder kronor.
Oenighet om kopparkapslarna
En av de frågor där det har rått störst oenighet handlar om kopparkapslarnas beständighet mot korrosion. SSM har givit klartecken till slutförvarsmetoden KBS-3, medan flera forskare har ifrågasatt den.
En central del i kritiken har har handlat om de så kallade lot-försöket, ett långtidstest på 20 år i ett simulerat slutförvar som utfördes av SKB vid Äspölaboratoriet fram till 2019. Det råder oenighet om vilka slutsatser som kan dras av försöket. Läs mer om det i den här artikeln och i denna, om SSM:s analys av testet.
Annika Strandhäll fick frågor om konflikten på pressträffen.
– Jag är inte expert på kopparkapslar. Men SSM är det, svarade hon, med hänvisning till expertmyndigheten.
TT: Blir det ett positivt beslut?
– Det är inget jag kan ta ställning till här i dag. Det är baserat på de beslutsunderlag som håller på att skrivas fram. Sedan finns det formella krav när vi är i den här fasen, att det ska ske en formell slutkommunicering. Det finns krav på att den ska vara 30 dagar. Därför landar vi i slutet på januari.
Vägen mot ett slutförvar
1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet, KBS.
1977 startade geologiska studier med provborrningar på flera platser i Sverige. Stora protester från lokalbefolkning satte stopp 1985.
1983 kom den tredje rapporten i KBS-projektet där slutförvarsmetoden KBS-3 presenteras.
1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.
2000 har SKB valt ut tre platser som lämpliga: Forsmark, Simpevarp-Laxemar i Oskarshamn och Tierp. Fullmäktige i Tierp röstar emot ytterligare undersökningar.
2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slut- förvar.
2009 är analyserna från platsundersökningarna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.
2011 lämnar SKB in ansökan till mark- och miljödomstolen och till SSM om ett kärnbränsleförvar i Forsmark för 12 000 ton avfall, och en utbyggnad av mellanlagret samt en kapselanläggning i Oskarshamn.
2017 i september startar förhandling i mark- och miljödomstolen.
2018 23 lämnar mark- och miljödomstolen sitt yttrande till regeringen att SKB:s ansökan inte kan tillåtas enligt miljöbalken. Samma dag ger SSM sitt yttrande till regeringen, att myndigheten efter en granskning enligt kärntekniklagen tillstyrker SKB:s ansökan.
2022 Regeringen väntas ta beslut 27 januari.
