I energiöverenskommelsen är målet att Sverige år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Och ”kärnkraften räknas inte som förnybar”, säger energiminister Ibrahim Baylan. Foto: Jörgen Appelgren
Mattias Goldmann
Energiminister Ibrahim Baylan sätter stora förhoppningar till energilager i omställningen till förnybar elproduktion.– Globalt är jag övertygad om att lagring kommer att bli ”gamechangern,” säger han.
Möjligheten att lagra energi från förnybara källor kommer att förändra hela synen på energisystem, enligt energiministern.
– Förutsättningarna för att bygga system som baseras på väderberoende förnybar produktion ökar dramatiskt, säger han.
Energiöverenskommelsen, som tecknades mellan fem av riksdagspartierna i början av sommaren, lägger fast målet att Sverige år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion.
Energiministern är trygg med att de svenska vattenmagasinen, som har ungefär 35 TWh lagrad energi, ger tillräcklig lagringskapacitet för att energiöverenskommelsens mål ska vara möjligt att nå.
– I Sverige är det fullt möjligt att nå målet med smart teknik, smarta nät, energieffektivisering och det faktum att vi har tillgång till storskalig vattenkraft. Men det är klart att lagring underlättar. Och i ett europeiskt eller globalt perspektiv är lagring en grundförutsättning, säger han.
Men Mattias Goldmann, vd på den gröna och liberala tankesmedjan Fores, håller inte med om att vattenkraften räcker.
– Vattenkraften är mer lämpad för dygns- och säsongsvariationer än för de snabba variationer vi får med sol- och vindkraft. Där kan vi få variationer minut för minut, så vi behöver hitta nya och kompletterande sätt att lagra elen, säger Mattias Goldmann.
Elsystemet måste ständigt vara i balans, vilket innebär att produktion och konsumtion av el måste matchas i varje sekund. Genom att lagra överskottsel från förnybara källor kan elsystemet hållas i balans även om produktion och konsumtion inte går hand i hand.
Mattias Goldmann
– Lagring är den stora kvarvarande knäckfrågan för att vi ska kunna lämna fossil-eran bakom oss, anser Mattias Goldmann.
– Utvecklingen på batterisidan har överträffat förväntningarna. Men om vi pratar storskalig produktion av batterier finns flera utmaningar, både råvarufrågor och återvinningsfrågor, säger han.
Medan energiministern låter rätt nöjd med den svenska lagringsförmågan framhåller Mattias Goldmann behovet av att hänga med i teknikutvecklingen.
– Ska omställningen till sol och vind gå snabbt behöver vi ganska snart nya typer av lager. Land efter land tar itu med energilager och om Sverige vill vara med och slåss om marknaden måste vi agera nu, säger han.
Markus Wråke, vd på Energiforsk, anser att elsystemet måste bli mer flexibelt om målet om förnybar elproduktion ska nås 2040.
Annons
– Lagring är ett av flera sätt att få mer flexibilitet. Det kan också göras genom att reglera mängden el som produceras, genom handel med andra länder, och genom att styra efterfrågan till när det finns gott om förnybar el, säger han.
Målet: Ingen kärnkraft år 2040
Energiöverenskommelsen innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Enligt energiministern innebär det att kärnkraften ska fasas ut till dess.
Hur stor lagringskapacitet som Sverige behöver till år 2040 är oklart. Det beror på flera faktorer, till exempel hur stor elexport Sverige vill ha, och vilka energislag som ersätter kärnkraften.
Rent teoretiskt skulle el från biokraftverk, där -produktionen går att planera efter behov, kunna ersätta kärnkraften. Det skulle inte skapa lika stora behov av lager som ett system med bara sol- och vindkraft.