Batterilagret sämre än väntat

Flera av Vasakronans fastigheter har solceller på taket. I slutet av 2016 skaffade företaget även ett batterilager till sitt regionkontor i Uppsala. Syftet var att lagra överskottsel från solcellerna och kapa effekttopparna i fastighetens elanvändning.

Nu har batterilagret utvärderats i ett examensjobb av den blivande civilingenjören Oskar Häger.

Resultaten visar att det är svårt att få lönsamhet i batterilagret. Inköpskostnaden är helt enkelt för hög i förhållande till elpriset. Som mest bedöms lagret kunna spara 8 000 kronor under 2017.

Vasakronans tekniske chef i Uppsala, Ulf Näslund, är förvånad över den låga lönsamheten.

– Den var lägre än väntat. Nog trodde jag att det skulle bli några fler kronor. 40 års avbetalningstid känns lite mycket, säger han.

Det är också komplicerat att hitta en optimal styrstrategi för batterilagret.

– Styralgoritmerna för i- och urladdning var alldeles för enkla för att vi ska kunna dra full nytta av batteriet, berättar Ulf Näslund.

Vasakronan hade räknat med att batterilagret skulle spara pengar på tre olika sätt. Dels skulle det kunna lagra överskottsel från solcellerna, dels skulle det kapa fastighetens effekttoppar. Dessutom skulle lagret kunna flytta elanvändning i tid på så sätt att systemet köper el från nätet när priset är lågt och släpper ut el i fastigheten när den är dyr att köpa från nätet.

Men i praktiken klarade batterilagret bara en uppgift i taget. Och vilken uppgift som skulle vara i fokus fick Vasakronan välja manuellt.

– Man får lägga ett schema efter klockslag. En av våra viktigaste upptäckter är att det krävs väldigt mycket och väldigt bra styrning för att kunna optimera styrningen av ett batterilager. De flesta leverantörer fokuserar bara på en uppgift, och det är att ladda överskottsel. Inte särskilt många fokuserar på att kapa effekttoppar, säger Ulf Näslund.

Utvärderingen visar också att batterilagret inte kan lagra all överskottsel som solcellerna genererar. Det är bara 2 000 kWh som fångas upp av de 4 000 kWh som solcellerna ger i överskott i regionkontoret varje år.

– Vi behöver ännu större batterier för att kunna ta tillvara på mer av överskottet, konstaterar Ulf Näslund.

Under soliga vårdagar kan regionkontoret ha ett genomsnittligt överskott på 10 kW per timme under 7–8 timmar. Alltså skulle huset behöva ett batteri som kan lagra 70–80 kWh.

Men batterilagret som har installerats har bara en kapacitet på 48 kWh. Och av dem används bara 32 kWh för att batterierna inte ska slitas ut för snabbt.

Vasakronan valde att installera batterilagret och även likströmsnätet på Uppsala Science Park för att testa ny teknik. Men nu kommer företaget att avvakta innan nya batterilager köps in.

– Nu har vi span på tekniken, så nu väntar vi på att det kommer grejer med vassare styrning och lägre pris, säger Ulf Näslund.

På ett område kan dock Vasakronan tänka sig att investera i nya batterilager. Det handlar om att kunna erbjuda elbilsladdning vid fastigheterna.

– Det är en jätteefterfrågan på fordonsladdning. Om många vill ladda sina bilar samtidigt riskerar vi att slå i taket på vad vi klarar att leverera vid en del äldre hus. Då kan batterilager vara ett utmärkt effektlager och billigare än att gräva ny kabel och bygga ut ställverket, säger Ulf Näslund.

Box of Energy, som har levererat batterilagret, poängterar att de har öppnat upp styrsystemet för att låta ingenjörsstudenten laborera med laddstrategierna. Företaget beklagar att experimentet inte har fallit väl ut och framhåller att de har mängder av nöjda kunder.