Energi

23 förslag för hållbar konsumtion

Martin Eriksson Foto: Jeanette Hägglund / Naturvårdsverket

Bättre kemikaliekunskap i skolan och rotavdrag för energieffektivisering av flerbostadshus. Det är två av Naturvårdsverkets 23 förslag för att få till en miljömässigt hållbar konsumtion i Sverige.

Publicerad

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar, konstaterar Naturvårdsverket, och pekar därför på 23 åtgärder som på kort sikt kan bidra till förändring.

- Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att styra i riktning mot hållbara konsumtionsnivåer och hållbara beteenden. De förslag vi lägger fram bidrar till att det blir lättare för konsumenterna att göra hållbara val, säger Martin Eriksson, avdelningschef på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förslagen spänner över ett brett fält och handlar bland annat om transport, boende och livsmedel. Till exempel vill Naturvårdsverket se ökade satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik i städerna och att det ska bli enklare för kommuner att avdela mark för parkeringsplatser åt bilpooler.

I en rapport från WHO framgår att olika former av miljöföroreningar är den största dödsorsaken i låg- och medelinkomstländer. Därför tycker Naturvårdsverket att flera svenska myndigheter ska få i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i andra länder.

Myndigheten föreslår flera utredningar, till exempel av ett rotavdrag för energieffektivisering av flerbostadshus och av styrmedel för att minska köp- och slängbeteenden.

För att minska miljöpåverkan från transporter vill Naturvårdsverket att Energimyndigheten ska utreda ett statligt stöd till utbyggnaden av laddinfrastrukturen för elbilar. Samtidigt tycker Naturvårdsverket att en höjning av momsen på flygresor ska utredas och att en passagerarskatt på flyg ska införas.

Tack vare lagstiftning mot vissa farliga ämnen, till exempel bly, utsätts vi i mindre utsträckning för farliga ämnen än tidigare, konstaterar Naturvårdsverket, men samtidigt utsätts vi för ett betydligt större antal kemiska ämnen i vardagen, till exempel från leksaker, kläder, elektronik och byggprodukter.

Naturvårdsverket vill därför att regeringen utreder bildandet av ett nationellt kunskapscentrum för att ersätta farliga ämnen i varor med mer ofarliga ämnen. Dessutom föreslår myndigheten att Kemikalieinspektionen och Håll Sverige Rent ska genomföra en utbildningssatsning i skolorna om hållbar kemikalieanvändning.

Förslagen i korthet:

  • Strategi för hållbar konsumtion
  • Svensk konsumtions påverkan på miljö och hälsa i andra länder
  • Utredning av styrmedel som kan öka produkters livslängd
  • Riktat stöd för hållbar affärsutveckling
  • Innovationstävlingar och innovationsupphandlingar för återanvändning och en cirkulär ekonomi
  • Goda exempel och myndighetssamverkan för cirkulär ekonomi
  • Miljörating av pensionsfonder
  • Årlig uppföljning av konsumtionens klimatpåverkan i Sverige och utomlands
  • Behovsanalys avseende nationell livscykeldatabas
  • Bättre kunskap om farliga kemikalier i skolan
  • Utred inrättandet av ett kunskapscentrum för substitution av farliga ämnen i varor
  • Inrätta ett stadsmiljöprogram
  • Avdela gatumark för bilpoolers parkering
  • Bonus-malus-system för personbilar
  • Laddinfrastruktur för elbilar
  • Styrmedel för minskad klimatpåverkan från flyg
  • Nationell insats för minskat matsvinn
  • Översyn av skattesystemet inom livsmedelssektorn
  • Informationsinsats om mikroproduktion av el
  • Mätning och pilotstudie av hushållens elanvändning
  • Identifiera hinder för miljöåtgärder i byggnader
  • Energieffektiviseringsavdrag
  • Konsumentvägledning för hållbart byggande och boende