Energi

143 kärnkraftverk stresstestas

Från och med den 1 juni kommer alla 143 kärnkraftverk i EU stresstestas. Beskedet kom i dag från EU-kommissionen. Greenpeace menar att testerna blir för lätta.

Publicerad

EU-kommissionen och det europeiska kärnsäkerhetsorganet ENSREG (European Nuclear Safety Regulators Group) enades i dag om hur stresstesterna av kärnkraftverken i EU ska genomföras.
EU:s energikommissionär Günther Oettinger och flera medlemsländer, bland dem Tyskland, ansåg tidigt att terroristattacker måste ingår i testerna vid sidan extrema händelser och naturkatastrofer, som  i Fukushima.


Men i dagens överenskommelse ingår inte terroristattacker i själva stresstesterna. Verkens förmåga att tåla terrorangrepp ska testas senare under en särskild  process.


Greenpeace energipolitiska talesperson Martina Krüger hade velat att terrordåd skulle med stresstesterna.


- Man kan inte säga att kärnkraftverken kommer att stresstestas, snarare kommer det att göras någon sorts ”säkerhetstest light” av reaktorerna. Terrorattacker kommer inte att ingå i testerna. Det ser ut som att kärnkraftslobbyn vägt tyngre för EU-kommissionen än säkerheten, säger Martina Krüger.


Hon hoppas dock att enskilda medlemsländer ska bestämma sig för att gå längre än de EU-krav som fastställdes i dag och inkludera terrorangrepp i sina stresstester.


- Det måste väl vara självklart att terrorattacker bör ingå i de stresstester som görs av svenska kärnkraftverken. Frågan är vad miljöministern tycker? säger Martina Krüger.


Resultaten av stresstesterna ska redovisas i april 2012. Men redan i december i år ska en första rapport lämnas.


Frågor och svar om EU:s stresstester:


Vad kommer att utvärderas i testerna?


Syftet är att utvärdera om dagens säkerhetsmarginaler på kärnkraftverken är tillräckliga. Testerna sker mot bakgrund av händelserna i Fukushima i Japan, då en jordbävning och tsunami slog ut kärnkraftverket Daiichi och orsakade radioaktiva utsläpp.


Man ska nu granska om kärnkraftverken klarar:


*Naturkatastrofer: jordbävningar, översvämningar, extrem kyla, extrem hetta, snö, is, stormar, tornados, häftiga skyfall och så vidare…


*Långvariga bortfall av el och förlorad kylförmåga som orsakas av mänskliga eller tekniska fel : flygplanskrascher, explosioner exempelvis från en oljetanker, med mera.

Läs EU-kommissionens presentation här.
Mer detaljerade tekniska krav hittar du här:
Hur kommer kärnkraftsverkens förmåga att klara terrorangrepp att granskas?

I en egen process. Skälet är att man i EU inte vill offentliggöra vilka motåtgärder man använder för att skydda kärnkraftsverken mot sådana handlingar.
Ställer EU redan nu krav på högre säkerhet vid kärnkraftverken än vad som gäller i dag?

Nej, man fastställer inga nya regler. Samtidigt säger man  exempelvis att kärnkraftverk i områden som är utsatta för exempelvis  jordskalv måste visa att de klarar kraftigare skalv än vad de är designade att klara i dag. Detsamma gäller för andra extrema händelser. De ska klara vad man kallar ”additional safety margin”, ytterligare säkerhetsmarginaler. Vilka dessa är bestäms av varje land.
Hur ska testerna genomföras?

I tre nivåer. För det första måste kärnkraftsbolagen svara på en lång lista av frågor angående säkerheten och systemens funktionalitet och de ska bekräfta sina uppgifter  med stöd av tekniska dokument.
För det andra kommer ländernas strålsäkerhetsmyndigheter att granska rapporterna och inspektera anläggningarna.
För det tredje kommer representanter från de 27 strålsäkerhetsmyndigheter i EU samt EU-kommissionen att ingå i en kärngrupp som ska granska de enskilda myndigheters slutrapporter.
Kommer myndigheterna inte bara  att granska sådant  man tidigare granskat?

Enligt EU-kommissionen  ska de inte kontrollera saker de kontrollerat tidigare. Utan här ska det handla  om att granska hur verken klarar högre säkerhetsmarginaler än normalt,  saker som kan inträffa vid väldigt extrema händelser och udda kedjereaktioner.