14 europeiska kärnkraftverk bevakas

<p>Där simulerar man dagligen radioaktiva utsläpp i datorerna. Syftet är att ha handlingsberedskap ifall en allvarlig incident, liknande mardrömmen i Japan, skulle bli verklighet i Sverige. </p> <p>Myndigheten har därför regelmässig övervakning av de svenska verken, inbegripet nedlagda Barsebäck, var sjätte timme, dygnet runt och året om. </p> <p>På samma sätt kör man rutinmässigt sextimmarsprognoser för finska Loviisa och Olkiluoto, litauiska Ignalina, ryska Kola och Leningrad och ukrainska Tjernobyl, tjeckiska Dukovany, franska Gravelines, tyska Brunsbüttel och brittiska Hinkley Point.</p> <p>- Barsebäck, Tjernobyl och Ignalina har stängt, men vi räknar ändå på dem. I Tjernobyls fall finns det ju en jobbig sarkofag att hantera, säger Jonas Lindgren.</p> <p>Prognoserna bygger på ett avtal med vädertjänsten SMHI. Det innebär att SSMs två superdatorkluster i Norrköping och Linköping matas med uppgifter om den aktuella och kommande väderleken fyra gånger om dygnet. Liknande beräkningar kan snabbt startas för andra kärntekniska anläggningar.</p> <p>Simuleringarna kan också göras för händelser bakåt i tiden. Vid larm om atomolyckor kan man se hur de radioaktiva molnen rört sig under ett visst antal timmar eller dygn.</p> <p>Även andra strålningslarm förekommer. Totalförsvarets forskningsinstitut driver för SSMs räkning sex mätstationer med partikelfilter, som kan uppsnappa mycket små mängder av isotoper, exempelvis så små som de som nu kommer till Sverige från Japan. </p> <p>- Mätarna är extremt känsliga, de plockar upp allt. Vi ser effekterna av skogsbränder i närheten av Tjernobyl och av bränder som har förekommit i Studsvik och i vissa fall kan vi se när stålverk i norr smälter ned radioaktivt material, berättar Jonas Lindgren.</p>