DEBATT. Sverige är beroende av att unga väljer att utbilda sig inom it- och teknikområdena. Inställningen att digitala verktyg i skolan är ett ”ogenomtänkt experiment” är oroväckande, skriver Kristina Bjerka och Johan Jacobsson.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
På senare tid har det varit en häftig debatt om skärmar i skolan. Skärmarna beskrivs som fördummande för eleverna och att de skapar en generation som varken kan läsa eller skriva. Skolminister Lotta Edholm har flera gånger kallat skärmarna ett ”ogenomtänkt experiment”.
Skolministerns inställning är oroväckande. Läroböcker, penna och papper har givetvis en given plats i skolan för att lära barn att läsa och skriva. Men vi glömmer bort varför vi från början ville lära barnen om datorer och det digitala samhället. En viktig aspekt både då och nu är att digitaliseringen av skolan kan hjälpa eleverna att förbereda sig för en framtid där digital kompetens är ett krav och en självklarhet på arbetsmarknaden.
Ett skäl till att digitala verktyg behövs i skolan är för att eleverna ska få lära sig hur de egentligen fungerar och för att förstå programmeringen som ligger bakom. Att förstå det lär dem om algoritmer och logik.
Digitala verktyg är också inkluderande. Inlärningen kan ske mer individanpassat, flexibelt och självständigt. Det ger också lärarna en effektivare överblick över elevernas kunskapsutveckling vilket kan frigöra tid för undervisningen.
Skolministern sätter alltså upp en falsk motsättning när hon påstår att de digitala verktygen måste tas bort för att höja kunskapsresultaten. Det viktiga är att lärarna har relevant utbildning och kunskap för att kunna utvärdera och använda de digitala verktygen i skolan.
Vi ska inte heller glömma bort att bara för att många har tillgång till smartphone eller surfplatta utanför skolan, så har faktiskt inte alla barn den ekonomiska möjligheten i hemmet. Om skärmarna kastas ut från skolan riskerar digital kompetens att återigen bli en klassfråga.
Annons
Sedan finns det ytterligare en dimension på skärmarna i skolan – den tekniska utvecklingen och hur vi ska fortsätta vara ett framstående it-land.
Om skärmar och digitala verktyg under hela skoltiden framställs som ett problem, som ett negativt ”experiment”, så är risken att de blir något främmande. Kanske praktiska att ha, men ingen förstår hur de egentligen fungerar eller vilken programmeringskunskap som ligger bakom.
Kristina Bjerka, Kodcentrum.Pressbild
Alltsedan den första it-vågen på 90- och 00-talet har Sveriges ekonomi till stor del drivits av it-företag och det har varit en ständig ström av startups och innovationer som använder det digitala skiftet för att skapa nya och smartare affärsmodeller.
Vårt stora bekymmer är rekrytering av nya medarbetare. Alla företag har detta som en affärskritisk fråga. Villkoren i branschen är goda och den tidigare ”grabbiga” kulturen har vi jobbat bort, vilket gjort att vi kunnat locka fler tjejer. Men vi behöver bli ännu fler.
Johan Jacobsson, Sylog.Pressbild
Vi är därför helt beroende av att unga väljer att utbilda sig inom it- och teknikområdena och vi behöver ha en så bred rekryteringsbas till dessa utbildningar som möjligt. Om skärmar och digitala verktyg under hela skoltiden framställs som ett problem, som ett negativt ”experiment”, så är risken att de blir något främmande. Kanske praktiska att ha, men ingen förstår hur de egentligen fungerar eller vilken programmeringskunskap som ligger bakom.
Att använda digitala verktyg i grund- och gymnasieskolan och uppmuntra elevernas intresse för it och tech är avgörande för att de ska förstå värdet av och vilja välja den utbildningsbanan. Då kan vi fortsätta ha en framgångsrik techsektor i Sverige. Det borde också ligga i regeringens intresse.
