Wikileaks ett hot mot våra soldater

När Wikileaks offentliggör hemliga handlingar från Afghanistan avslöjas inte bara att det finns brister i skyddet runt de hemliga uppgifterna, publiceringen kan också innebära en direkt livsfara för enskilda personer.

Information som rör Försvarsmaktens verksamhet ger en motståndare underlag för taktikanpassning och motåtgärder. För att skyddet av personalen skall fungera och vara effektivt måste det i många fall vara hemligt. Röjs vårt skydd och våra planer blir vi sårbara för attacker från talibaner och kriminella, som har en annan agenda för Afghanistan än det internationella samfundets.

Särskilt allvarligt  och förödande för insatsen i Afghanistan är om hemliga uppgifter om de personer som är uppgiftslämnare till och samarbetar med den internationella styrkan läcker ut. I händelse av att dessa personers identiteter röjs finns en uppenbar risk för dödliga repressalier.

Om påståendet stämmer  att Wikileaks uppgiftslämnare är en enda person, manar det till eftertanke. Militära it-system som innehåller stora informationsmängder kräver ett särskilt säkerhetsskydd. Systemen bör utformas så att en enskild individ inte på egen hand kan hämta ut stora informationsmängder. Genom att skapa system med ”dubbelkommando” omöjliggörs detta och risken för stora informationsläckage minskar. En slarvig jämförelse kan vara principen för att avfyra kärnvapen, där det krävs två av varandra oberoende personers nycklar för att genomföra en avfyring.

För att komma över de dokument som hittills har lagts ut på Wikileaks hade det, före den moderna informationstekniken, krävts att en lång rad säker­hets­skåp brutits upp. I?dag räcker det med att hacka ett it-system eller som behörig användare tanka ut hela databasen.

Den som tidigare kom över hemligstämplade handlingar och ville offentliggöra dem, var först tvungen att finna en intresserad journalist och därefter en chefredaktör som var beredd att ta risken att avslöja hemliga uppgifter. Med internet har den enskilde blivit sin egen chefredaktör med möjlighet att publicera i realtid.

Wikileaks avslöjande visar också på behovet av en gedigen säkerhetsprövning av personal som hanterar hemliga uppgifter. En sådan hade förhoppningsvis avslöjat en missnöjd medarbetare och läckan kunde ha undvikits.

Den militära  säkerhetstjänsten arbetar ständigt med att utveckla metoder och mekanismer för skyddet av Försvarsmaktens information och personal. Säkerhetshoten är i allra högsta grad levande, inte minst i operationsområden som Afghanistan. Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att sociala medier används för underrättelseinhämtning och målsökning av personal. Under 2009 finns också ett antal fall där soldater i Afghanistan, eller till dem närstående, har utsatt för hot, som har konstaterats ha en koppling till det svenska truppbidraget till Afghanistan.

De incidenter som inträffat har främst varit kopplade till medarbetares felaktiga användande av mobiltelefoner och sociala medier. Incidenterna har i en del fall påverkat den personliga säkerheten och i andra fall lett till informationsförluster.

Oavsett hur tekniskt  säkra it-system vi bygger, står och faller säkerheten med den enskilde medarbetarens säkerhetsmedvetande och beteende. Lösningen på problemet med läckor kan därför aldrig reduceras till en teknikfråga utan måste likaledes vara en fråga om hur väl utbildad vår personal är och hur vi säkerställer att endast personer som är pålitliga och lojala får ta del av hemliga uppgifter.

John Daniels

Chef för den militära säkerhetstjänsten