Teknikutveckling, miniatyrisering och standardisering har medfört kraftigt sänkta kostnader och allt fler användare av rymdtjänster. Bara de senaste 15 åren har omsättningen för rymdindustrin fördubblats till 350 miljarder dollar.
Den amerikanska banken Morgan Stanley beräknar att denna omsättning uppgår till 1 biljon dollar redan år 2040. Denna utveckling, i kombination med uppdatering av föråldrad juridik gör att rymden öppnas och allt fler aktörer satsar. Utvecklingen av de nya möjligheter rymden ger är även avgörande för att nå FN:s klimat- och hållbarhetsmål.
Regeringar runtom i världen uppmuntrar företag och entreprenörer att satsa på rymden, som bidrar till samhällsutveckling och innovation, som skapar nya jobb och tillväxt och som attraherar talang.
Den snabba utveckling som sker i världen kommer den 18-21 juni att manifesteras i Unispace, FN:s rymdsymposium som ska uppmärksamma rymdverksamhetens betydelse för mänskligheten i dag och i framtiden. Ledare och ansvariga politiker från världens länder deltar och fokus är på rymdfrågornas betydelse för ungdomar, kvinnor och det civila samhället. Detta hade också kunna vara ett givet tillfälle för Sverige att lyfta fram sin starka rymdverksamhet.
Vi ser nu att rymdområdet snabbt och kraftigt förändras. Ny teknik gör att allt mer komplex teknik finns i rymden och förser oss med dagliga tjänster, från dataöverföring i din smarta telefon till staters övervakning av konflikter och klimatpåverkan.
Den avancerade tekniken gör att allt fler länder och aktörer nu är storspelare i rymden men egna projekt. Medan Elon Musks raketer uppmärksammas världen över har till exempel Indien och Kina ökat sina ambitioner och har i dag hundratals egna satelliter i rymden och än större ambitioner för framtiden.
I denna miljö borde Sverige, med en stark industri och forskning på området, ha höga ambitioner och detta borde också återspeglas i politiken. I själva verket är det tvärt om.
De svenska partierna är positiva till rymd, men har Sverige en rymdpolitik?
Ser man till den svenska debatten, och till riksdag och regering, de politiska verkstäderna, så är utrymmet för rymdverksamhet litet. Ett fåtal dokument från riksdag och regering berör rymdfrågorna under året och få stora beslut har fattats, trots att utvecklingen gått i rasande takt.
I snart ett decennium har frågan om en svensk rymdstrategi diskuterats. När den nu till slut kom i maj i år välkomnades den av alla rymdintressen i Sverige. Nu finns tillfället att lyfta svensk rymdverksamhet. Den rymdmyndighet som samordnar och koordinerar den svenska rymdverksamheten brottas med knappa resurser samtidigt som dess ansvarsområde ökar. Med rymdstrategin som grund finns nu en utgångspunkt att stärka Sveriges röst i rymdfrågorna.
Beror trögrörlighet hittills i rymdfrågorna på politiska motsättningar?
Knappast, föreningen Rymdforum har låtit alla politiska partier svara på ett antal frågor om rymdverksamheten. Alla är positiva. Alla vill ha en rymdstrategi, alla vill se högre ambitioner för den svenska rymdpolitiken.
Vissa partier har mer visionära idéer för en avlägsen framtid och har uppenbarligen följt utvecklingen, andra är mer försiktiga. Men om man ser till de olika partiernas svar på frågorna är det mest slående att man är enig i så mycket, man är positiv, men man har ändå få konkreta förslag eller konkreta idéer för rymdverksamheten här och nu.
Om vi inte agerar proaktivt och drar nytta av de pågående stora förändringarna känner vi på Rymdforum oro för att Sverige kan komma att förlora sin starka position. Regeringens rymdstrategi var ett välkommet steg i att åter sätta rymdfrågorna på agendan, men nu efterlyser vi ett raskt nästa steg.
Den utredning som låg till grund för strategin hade en större ansats och ville se en starkare rymdmyndighet för att möjliggöra såväl att Sveriges nytta ökar och att vi får en tydligare svensk röst i Europas rymdorgan.
Rymdforum har därför följande budskap till riksdagens partier när man nu ska behandla rymdstrategin: Låt inte strategin bli ett dokument i raden.
Förbättra förutsättningarna genom offensiva satsningar som skapar samhällsnytta, innovationskraft, nya jobb, attraktiva forskarmiljöer, industriell utveckling och ökad konkurrenskraft. Samtidigt kommer förutsättningarna för en långsiktigt och hållbar utveckling att öka.
Sverige kan inte bara bidra utan har även allt att vinna genom en skärpt framåtriktad rymdpolitik uppbackad med konkreta satsningar och snabba beslut!
Föreningen Rymdforum:
Ella Carlsson Sjöberg och Rick McGregor, Institutet för rymdfysik
Hannes Borg, GKN Aerospace Sweden AB
Catrin Matsson och Folke Brundin, RUAG Space AB
Lennart Poromaa, Swedish Space Corporation
Bo Swanér, Trollhättans Stad
Kay Justtanont, Svenska rymdforskares samarbetsgrupp
Ulf Palmnäs, Palmnäs & Co
Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden
Christer Fuglesang, KTH, astronaut
Thomas Karlsen, Lantmäteriet
